Den unga oppositionen växer i Ryssland

NYHETER

MOSKVA. På pappret finns sju motkandidater till Vladimir Putin - i verkligheten är presidentvalet avgjort.

Men en bubblande oppositionsvåg av unga växer, trots att den främste oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj förbjudits att ställa upp i valet.

– Vi kommer definitivt att förändra världen. Det är jag övertygad om, säger 23-åriga Maria Tjistjakova.

Presidentvalet den 18 mars ses av många ryssar framförallt som en fråga om när och hur Vladimir Putin förlänger sin makt.

Han har varit president i landet sedan millennieskiftet, då han utsågs av den avgående Boris Jeltsin, med undantag för de fyra år, 2008 till 2012, då hans underhuggare Dmitrj Medvedev satt på posten och Putin var premiärminister.

Och han är omtyckt av den ryska befolkningen. 75 procent av de som tänkt rösta uppgav att de stödjer Putin, enligt det oberoende mätinstitutet Levada centers studie i december. För att ytterligare förstärka bilden av sig själv som folkets president har Putin den här gången dessutom bestämt sig för att ställa upp som partilös. På så vis slipper han det egna partiet Enade Rysslands nedåtgående opinionssiffror.

Men en viktig orsak spelar också in i Putins popularitet: Ingen riktig oppositionskandidat har någonsin tillåtits av Kreml.

Foto: AFTONBLADET
23-åriga Maria Tjistjakova.

Engagerar unga

De motkandidater som ställer upp mot Putin i år gör det alla med Kremls goda minne. Allt för att det ska framstå som att Putin har fler motståndare och att valet är legitimt.

Den klarast lysande verkliga oppositionsstjärnan, antikorruptionsaktivisten Aleksej Navalnyj, har förbjudits att ställa upp i presidentvalet. Valmyndigheten hänvisar till att Navalnyj är dömd för bedrägeri 2014, trots att domen vid första domslut underkändes av Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Navalnyj har själv kallat domen och hela förfarandet för politiskt motiverat.

Det är dock inte säkert att Navalnyj skulle få ett brett stöd om han ens fick kandidera. Levada center har mätt hans väljarstöd till endast två procent vid tillfällen. Men 41-åringen från Moskva har trots det lyckats med något de senaste sju åren, med sina Youtube-avslöjanden om korrumperade politiker och stora protestdemonstrationer över hela landet.

Han har lyckats engagera en ny, ung, oppositionsvåg.

Det är människor som levt hela sitt liv med Vladimir Putin, och som inte längre stödjer sin president. Kanske för att de inte drivs av samma rädsla som sina föräldrar, för en återgång till den oroliga Jeltsintiden efter Sovjetunionens fall, resonerar flera av dem.

1 av 3 | Foto: Dmitri Lovetsky / TT
Anhängare till antikorruptionsaktivisten Aleksej Navalnyj.

”Galet”

En del säger att Putin har varit bra för landet, men att det får räcka med 18 år i maktens korridorer.

– Det har skapats underbara förutsättningar i landet. Det finns ny teknik, och det har blivit gott att leva. Han är väldigt smart och har varit en bra president. Det är en sak att vara vid makten i fyra år, men när man har suttit i över två mandatperioder, det är galet, säger videobloggaren Maria Tjistjakova, 23, som bor i Niznij Novgorod.

Den nya politiska generationen i Ryssland har fått uppmärksamhet både av oberoende ryska medier och utanför landet. Men Kreml hävdar att ungdomarna får betalt för att protestera. Putin har utan att nämna Navalnyj med namn antytt att motståndaren är en populist som utnyttjar demonstrationerna för egen uppmärksamhet.

Det är inte svårt att förstå varför. Unga har länge varit en viktig väljargrupp för Putin. När Navalnyj 2013 ställde upp i borgmästarvalet i Moskva nådde han oväntade framgångar, men stoppades till slut av den tidigare nämnda domen.

Hans popularitet skrämmer Kreml.

Bytte strategi

– Jag äcklas av maktapparatens hyckleri: ”Unga bör inte pyssla med politik”. Det bör de visst! De bör sätta tryck på de styrande, och se till att de byts ut, säger Navalnyj i en av sina många kampanjfilmer.

Dessutom är Navalnyj, precis som Putin, svår att placera i ett politiskt fack. Han har kallats både vänsterliberal och högerkonservativ. Det enda som är tydligt är att han använder sig av något som uppfattas som en europeisk valstrategi - att gå ut och demonstrera, hålla torgmöten, och prata med unga.

Efter att Navalnyj officiellt blivit förbjuden av den ryska valmyndigheten att ställa upp som presidentkandidat i december förra året bytte 41-åringen taktik och uppmanade istället så många som möjligt att bojkotta presidentvalet.

”Vi vägrar att kalla omvalet av Putin för ett riktigt val. Vi tänker inte rösta och vi kommer att övertyga alla runt omkring oss att inte rösta. Vi tänker kampanja för en bojkott med all vår kraft”, skrev han på sin hemsida efter valmyndighetens beslut.

Katastrof för Kreml

Maria Tjistjakova är en av de som kommer att bojkotta valet.

Språkläraren Alexej Fomin, 26, som är mer positivt inställd till Putin, har inte bestämt sig för hur han ska göra.

– Det finns de som säger att Kreml vill att många ska gå och rösta för att visa hur viktigt valet är. Samtidigt vet jag att det inte spelar någon roll om jag röstar eller inte, Putin kommer att vara president. För mig är inte valet så viktigt, det påverkar inte min vardag, säger han.

Vid förra presidentvalet, 2012, var Kremls mål 70 procents valdeltagande och 70 procents stöd till Putin. Med hjälp av dokumenterat valfusk uppnåddes siffrorna.

Vad gäller stödet till Putin ser man ut att lyckas även i nuvarande presidentval, men det är i ljuset av valdeltagandet som Navalnyjs nya bojkottstaktik ska ses.

Det ser nämligen ut att bli mycket lågt den här gången.

I december, innan Levada center förbjöds att publicera mätningar inför valet, förutspådde opinionsinstitutet att mellan 52 och 54 procent av de röstberättigade i den 110 miljoner stora befolkningen skulle gå och rösta. Även den väl ansedda tankesmedjan St Petersburg Politics Foundation beräknade i januari ett valdeltagande på 52 procent i hela landet. I de två största städerna, Moskva och Sankt Petersburg beräknas valdeltagandet bli långt under 40 procent.

Det kan bara ses som en katastrof för Kreml.

Motkandidater

Experter är övertygade om att det är därför som den ryska regimen den här gången har föredragit att lyfta fram så färgstarka motkandidater.

Som kommunistpartiets kandidat, miljonären Pavel Grudinin, 57, som jämför sig med Donald Trump och som har gynnats av Putins ekonomiska reformer, som han nu säger sig vilja ”utveckla”.

Eller tv-journalisten Ksenija Sobtjak, 36, en gång känd som ”Rysslands Paris Hilton”, som setts protestera med Navalnyj tidigare, och framställt sig själv som oppositionens ”plan B” när Navalnyj inte får ställa upp.

Ingen av dem får särskilt högt stöd i opinionsmätningar, men de får mycket tv-tid i statskontrollerade kanaler (till skillnad från Navalnyj som inte får någon), med förhoppningen att de ska locka fler att gå och rösta.

Sobtjak har hjälp av valstrategen Vitalij Shkliarov, som tidigare arbetat för Obamakampanjen och presidentkandidaten Bernie Sanders i USA. Till Dagens Nyheter har hon sagt:

–  Jag tänker inte ljuga för mina väljare. Det är klart att jag inte vinner, det här valet kan bara sluta på ett sätt: med att Putin vinner. Ingen annan har en chans. Men om jag får många röster blir det en bra grund för att starta ett eget parti, ställa upp om sex år på nytt och segra. Det är fullt realistiskt.

Hon undviker i alla intervjuer att tala i detalj om sin bortgångne far Anatolij Sobtjaks relation till Putin, och har aldrig bekräftat ryktet om att hon skulle vara Putins guddotter. Sobtjak den äldre var St Petersburgs förste demokratiskt valda borgmästare på 1990-talet och stod Putin, då KGB-agent, mycket nära.

Navalnyj har kallat Sobtjaks kandidatur för en del av ”Kremls avskyvärda spel” och indikerat att Sobtjak är Kremls driftkucku.

Foto: Lotte Fernvall / LOTTE FERNVALL 3226
Alexej Fomin

”Inget bra rykte”

Alexej Fomin, som fortfarande inte vet om han ska rösta, har sin åsikt klar om Sobtjak:

– Hon är smart och en duktig journalist, min fru tycker om henne, men hon har inget bra rykte. Jag tar henne inte seriöst och skulle aldrig rösta på henne.

Maria Tjistjakova säger att hon håller med om allt som Ksenia Sobtjak tycker, men att det är uppenbart att hon är Kremls val av oppositionskandidat.

– Sobtjak är, trots sina goda sidor, inte kapabel att representera mina intressen. Hon är en distraktion från Navalnyj och ett alibi för den sittande regeringen så att den kan säga ”titta vad liberalerna har för kandidat”. Hon är tyvärr kontraproduktiv för oppositionen, säger hon.

Medan de godkända oppositionskandidaterna förnedrar varandra i debatter har Putin ställt sig utanför - och driver knappt någon valkampanj. Det är också en signal om att han står över hela systemet.

Men även om irritationen växer bland många unga, finns det också många som Alexej Fomin, som helt enkelt slutat bry sig om politik. Han brukade gå ut och protestera under Navalnyjs paroller när han var yngre, men gör inte det längre.

– Jag bryr mig inte om demokrati. Jag tror inte att så många i Ryssland gör det. För mig är det bra nog att jag kan välja mitt arbete, jag kan säga vad jag vill och uttrycka vilka åsikter jag vill så länge jag inte gör det med våld. Visst behöver vi förändring i det här landet, men jag ser inget problem med att Putin varit president så länge. Han är en dedikerad patriot och gör så gott han kan.

Så har Putin stannat vid makten 00:52
Så har Putin stannat vid makten 00:52
ARTIKELN HANDLAR OM