Nyheter

Våld och förnedring en del av många ungdomsrån

Av: 

TT

Antal anmälningar per 100 000 invånare, 1999–2020.
Antal anmälningar per 100 000 invånare, 1999–2020.

NYHETER

Ungdomsrånen ökade kraftigt i Sverige, fram till pandemin.

Detta enligt en kartläggning av brotten från Brå, som även visar att våld och förnedring förekommit i många fall – särskilt när flickor finns bland förövarna.

– Det är en väldigt oroväckande utveckling, säger utredaren Anna Öström.

Efter att i inledningen av 2010-talet ha minskat började anmälningarna om ungdomsrån efter 2015 återigen stiga uppåt. Och det rejält. Mellan 2015 och 2019 mer än fördubblades polisanmälningarna om rån mot person under 18 år, från 1 084 till 2 489 stycken.

Utvecklingen fick Brottsförebyggande rådet (Brå) att inleda en kartläggning av ungdomsrån i Sverige, vars resultat nu presenteras. Utifrån såväl anmälningsstatistik och enkätundersökningar bekräftas att fler unga har utsatts för personrån de senaste åren.

– När det gäller anmälningarna om rån mot vuxna ser vi inte alls samma kraftiga ökning. Även i undersökningar av den självrapporterade utsattheten av rån bland unga ser vi en kraftig ökning, som inte syns bland befolkningen i stort, säger utredaren Sara Jonsson.

2020 innebar dock ett avbrott i den uppåtgående kurvan, då antalet anmälningar i stället minskade.

– Vi kopplar det till pandemin och de restriktioner som infördes, som gjorde att vi kraftigt minskade vår rörlighet i samhället. Minskningen fortsätter under 2021, och vi ser att den framför allt har skett i storstäder och storstadsnära kommuner. I övriga delar av landet ser vi fortfarande en ökning av ungdomsrånen, säger Sara Jonsson.

Vid skolor

De allra flesta anmälningar om ungdomsrån görs i just storstäder eller storstadsnära kommuner. Kartläggningen visar också att rånen ofta är koncentrerade till vissa områden och att de många gånger sker där det finns större köpcentrum, knutpunkter för kollektivtrafik, skolor och större idrottsanläggningar.

Brå har utifrån polisanmälningar 2015–2019 även tittat på vilka som misstänks och vilka som utsätts. Bland de misstänkta återfinns framför allt pojkar mellan 15 och 17 år, som har utländsk bakgrund och som bor i socioekonomiskt utsatta områden.

– Vi har också sett att det är relativt få ungdomar som står för en ganska stor del av alla ungdomsrån, säger Sara Jonsson.

Även bland de utsatta finns mest pojkar, men här har majoriteten svensk bakgrund. De bor även i regel i områden med starkare socioekonomisk status än de misstänkta.

Hot och slag

Brå har även granskat förundersökningar om ungdomsrån. När enbart pojkar var misstänkta så hade det i två tredjedelar av utredningarna förkommit hot under brottet. I tre av fem ärenden hade våld använts, oftast sparkar och slag.

I medierapporteringen har så kallade förnedringsrån varit omskrivna senaste åren och Brå har därför även undersökt förekomsten av ”maktutövning och förnedringsinslag”. Det kan handla om att gärningsmännen använder mer våld än ”nödvändigt”, att man tvingar de brottsutsatta att lägga sig på marken medan förövarna försvinner, att man spottar på offren eller filmar och fotar rånet. Den här typen av inslag förekom i vart tredje rån där enbart pojkar var misstänkta.

Utredarna har dock upptäckt en oroande utveckling vad gäller flickor och personrån. Dels har antalet misstänkta flickor ökat mellan 2015 och 2019, dels visar förundersökningar att det oftare förekommit såväl maktutövning och förnedringsinslag som våld, som dessutom varit relativt grovt, då flickor varit med som misstänkta.

– Jag hoppas att forskningen kan titta vidare på de här misshandelsbrotten och synliggöra flickor i dessa. För vi ser att de är väldigt våldsamma och det är en väldigt oroväckande utveckling, säger Anna Öström, utredare och projektledare för rapporten.

Konflikter bakom

När pojkar rånar är det främst pengar, status inom gruppen och spänning som driver dem.

– Vi har också sett att bakomliggande konflikter är ett tydligt motiv, särskilt i de rån där flickor finns med som misstänkta, säger Anna Öström.

För att minska ungdomsrånen rekommenderar Brå bland annat riktade insatser mot de unga som första gången anmäls. Myndigheten ser också ett behov av utökat stöd till föräldrar till både offer och förövare. Dessutom vill Brå gärna att polisen undersöker ekonomin i brotten.

– En del behåller bytet, men andra säljer via köp- och säljsajter eller sociala medier och till och med till butiker. Och då är ju de där butikerna möjliggörare för brotten, säger Anna Öström.

ANNONS

Missa inte: Den nya muminmuggen "Fiske" finns hos Cervera – köp den nu!

Extern länk från Cervera

Shoppa här!

Publisert: