Den sjuka vården

Larmrapporten: 125 döda på grund av överbelastning

Studie visar pressen på sjukvården redan före pandemin

Av: 

Gustaf Tronarp

Johan Ekman

NYHETER

Platsbristen på landets akutmottagningar får dödliga konsekvenser.

I Stockholm kopplas överbelastningen till 125 dödsfall under en femårsperiod.

– Säkerhetsmarginalerna är alldeles för små, säger Björn af Ugglas, doktor i medicinsk vetenskap.

”Jag åkte in till Södersjukhusets akut och låg där sammanlagt i 14 timmar. Glömdes bort i en korridor”, skriver Anna-Carin.

”Fick åka ambulans in till akuten i Örebro i somras. Njursten. Fick ligga cirka tre timmar med stor smärta innan en läkare kom och ordinerade röntgen”, berättar Berith.

En tredje redogörelse kommer från Thomas:

”En nära anhörig åkte in till akuten i Karlstad med svåra buksmärtor. Hon blev sittande i totalt åtta timmar trots att hon ringde på läkare och sjusköterskor flera gånger.”

Mängder av läsare har hört av sig till Aftonbladet med vittnesmål om långa väntetider, fullsatta mottagningsrum och personalbrist på sjukhus runtom i landet.

”Fick ligga cirka tre timmar med stor smärta innan en läkare kom och ordinerade röntgen”, berättar Berith.

”Allvarliga biverkningar”

Den svenska akutvården har varit hårt pressad länge. I pandemins inledning minskade dock antalet patienter som sökte sig till akutmottagningarna. En viktig orsak tros ha varit oro för smitta.

Under sommaren 2020 gick Socialstyrelsen ut och varnade för konsekvenserna av detta.

– De som har lindriga symtom på hjärtsjukdomar, cancer och andra potentiellt farliga sjukdomar och väntar med att uppsöka vård kan få allvarliga plötsliga biverkningar, funktionsnedsättning eller i värsta fall dö, sa utredaren Thea Enhörning i en kommentar.

Statistik från Socialstyrelsen visar att en patient som kom in till akuten i snitt fick vänta 50 minuter på att få träffa en läkare under 2020. Det är en minskning jämfört med 2019, då det dröjde omkring en timme.

Men den datan ger inte hela bilden. Aftonbladets kartläggning visar att trycket på sjukhusen har ökat kraftigt under de senaste åren.

Aftonbladets läsare vittnar om långa väntetider, fullsatta mottagningsrum och personalbrist.

”125 dödsfall kunde undvikits”

Beläggningsgraden är ett mått på kapacitetsutnyttjandet inom sjukvården. Det anger hur många av de tillgängliga vårdplatserna som för tillfället nyttjas av en patient. Om antalet patienter är fler än antalet platser så råder överbeläggning. I riket som helhet ökade förekomsten av sådana med 74 procent mellan 2014 och 2019.

Björn af Ugglas är doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet. Han har kartlagt överbelastningens effekter i Region Stockholm mellan åren 2012–2016. Slutsatserna är skrämmande.

I en rapport konstaterar forskaren att patienter som kom till en akutmottagning då trycket var som högst löpte åtta procent högre risk att dö jämfört med dem som ingick i referensgruppen:

”Detta motsvarar 125 potentiellt undvikbara dödsfall, att jämföra med 178 trafikrelaterade dödsfall och 82 dödsfall på grund av mord och dråp under samma period”.

Under arbetet har Björn af Ugglas analyserat data från omkring två miljoner patientbesök. Han betonar att risken att dö i samband med ett akutbesök är mycket låg.

– Dödsfall som orsakas av brister i vården är naturligtvis extrema händelser. Men utifrån det här sambandet är det sannolikt att det finns andra problem i verksamheten också.

– Jag tycker inte att man ska acceptera ett enda dödsfall till följd av felbehandlingar eller misstag. I trafiken har man ju en nollvision för antalet döda. Det borde finnas i sjukvården också.

Björn af Ugglas har kartlagt överbelastningens effekter.

”Utmaningarna har förstärkts”

Enligt Björn af Ugglas är det framför allt platsbristen som gör att vården har svårt att parera situationer då tillströmningen av patienter ökar snabbt.

Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen, delar den bilden.

– Det vi har konstaterat är att utmaningar som vården hade före pandemin har förstärkts, säger hon.

– Samtidigt vet vi också att regionerna har arbetat väldigt hårt för att komma i kapp men att pandemins vågor bidrar till en ryckighet i verksamheterna.

Emma Spak, sektionschef för hälso- och sjukvård på Sveriges kommuner och regioner, betonar att problematiken är komplex.

– Det är helt klart så att en del regioner behöver öka antalet vårdplatser. Men om man enbart fokuserar på vårdplatser så riskerar man att tappa helhetsgreppet.

– Vi måste arbeta med hela kedjan för att stärka alltifrån primärvård till äldreomsorg och avancerad slutenvård.

Emma Spak på SKR tycker det är viktigt att se till helheten och inte enbart fokusera på antalet vårdplatser.

ANNONS

REA: Upp till 50% på Nike - fynda kläder, skor och allt du behöver till träningen!

Extern länk från Nike

Shoppa här!

Publisert:

Aftonbladet

/

Nyheter

/

Den sjuka vården

LÄS VIDARE

UNIK GRAFIK: Den svenska vården i siffror

ÄMNEN I ARTIKELN

Den sjuka vården

Vård & omsorg

Ivo, Inspektionen för vård och omsorg

Coronaviruset