Utmaningar för vården med barnkonventionen

avRobert Rosén

Publicerad:
Foto: TT

Barnkonventionen är numera svensk lag.

På SUS innebär det att man tar fram nya principer och utbildningsförslag.

– Vi behöver göra en plan för att genomföra förbättringar samt kompetenshöjande åtgärder för att säkerställa att vi efterlever barnkonventionen, skriver Björn Ekmehag, sjukhuschef till Aftonbladet.

Sedan årsskiftet är barnkonventionen en ny svensk lag. De 42 rättighetsartiklarna i FN-konventionen ska värna om barns mänskliga rättigheter och se till att det inte sker någon diskriminering.

Även om barnkonventionen inte varit en del av lagboken har den efterföljts i Sverige sedan 1990. Att den nu är lag innebär dock en del svårigheter.

Ett område som berörs av den nya lagen är vården.

På Skånes universitetssjukhus (SUS) har styrgruppen för barnrätt fått i uppdrag att ta fram ett underlag med förslag på principer och utbildningsinsatser så att den nya lagen efterföljs.

Plan för förbättringar behövs

– Skånes universitetssjukhus (Sus) behöver precis som alla institutioner se över och göra en plan för att genomföra förbättringar samt kompetenshöjande åtgärder för att säkerställa att vi efterlever barnkonventionen, skriver Björn Ekmehag, sjukhuschef, i ett mejl till Aftonbladet.

Hälso- och sjukvården har förvisso i praktiken styrts av barnkonventionen i 30 års tid men enligt sjukhuschefen innebär lagförändringen att ”efterlevnaden säkerligen behöver bli bättre”. Lagen omfattar samtliga verksamheter på sjukhuset, då såväl patienter som anhöriga påverkas av lagen.

– Sus ska implementera barnkonventionen via goda riktlinjer och tydliga metoder. Hur gör vi för att ett barn ska förstå det som ska hända utifrån ålder och mognad? Hur kan barn och unga göras delaktiga i sin vård? Hur lyssnar vi på barn och unga? Hur ser våra miljöer ut, skapar de förutsättningar för att barn och unga känner sig trygga?, skriver Björn Ekmehag.

Anses vara svårtolkad

Då lagen trätt i kraft har arbetet för att säkerställa att man efterföljer lagen givetvis påbörjats. SUS har tagit fram utbildningsfilmer till personalen, man införde förra året ett barnskyddsteam och inom barnsjukvården finns det sedan länge ett strukturerat barnrättsarbete.

– Barnsjukvården har även tagit initiativ till barnrättsronder som ett sätt att ta tempen på var verksamheterna befinner sig, skriver Ekmehag som dock är tydlig med att det även finns förbättringsområden på SUS.

Den stora svårigheten i att efterfölja barnkonventionen menar många är att flera av artiklarna är svårtolkade. I vårdförbundets egen tidning, Vårdfokus, tas artikel 3 upp. Den lyder enligt följande: ”Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn”.

Inger Kristensson Hallström, professor i omvårdnad i Lund, menar att barnets bästa kan krocka med barnets vilja och oförmåga att förstå vad som är bäst på sikt.

”Inte ett fastställt mått”

– Jag är bekymrad över hur lagen ska tolkas. Barns rättigheter i vården är redan ganska tydliga i patientlagen. Problemet har varit att innehållet i den inte fördes ut tillräckligt i klinik. Personalen känner inte till den tillräckligt. Nu får det inte bli likadant med barnkonventionen, säger Kristensson Hallström till Vårdfokus.

Björn Ekmehag menar att barnkonventionen, när den nu blivit lag, kommer att prövas.

– Barnets bästa är inte ett fastställt mått utan måste avgöras i det enskilda fallet, vi behöver arbeta konkret med verktyg och metoder, skriver han.

För att se till att konventionen inte feltolkas menar sjukhuschefen att vårdteamet samverkar tillsammans med barnet och dess familj för barnets bästa.

– En daglig utmaning som vi i sjukvården möter är exempelvis bedömning av barns ålder och mognad inför delaktighet och medbestämmande i sin vård. En annan utmaning är att ett barn ska ges möjlighet att förstå varför det måste gå igenom och ibland utsättas för smärtsamma saker för sitt eget kanske långsiktiga bästa, skriver han.

Publicerad: