Planerad kirurgi ökar – men vårdskulden enorm

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2

Sjukvården står inför en stor vårdskuld när coronakrisen är över. Hittills har över 50 000 planerade operationer ställts in i Sverige på grund av covid-19. På sina håll ökar nu antalet operationer, men inte så mycket som förväntat, enligt överläkare Gunnar Enlund.

– Jag är förvånad att återhämtningen inte har blivit större. Det har ju lugnat sig på iva (intensivvården) nu och personalen har gått tillbaka till operation. Vi ser en viss ökning av planerade operationer, men den har stannat av, säger Gunnar Enlund, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för Svenskt perioperativt register (Spor).

När coronasmittan slog till på allvar mot Sverige i mars tvingades sjukvården med kort varsel att ställa om. Fokus lades på att ta hand om tusentals covid-19-patienter och på att kunna upprätthålla den akuta vården, medan en stor del av den planerade vården lades på is.

Sedan dess har över 50 000 planerade operationer ställts in i Sverige, enligt siffror från Spor. Det handlar om allt från knä- och höftproblem till ljumskbråck och hjärtfel.

I början av året, innan pandemin hade drabbat Sverige, utfördes över 8 000 planerade operationer i veckan på svenska sjukhus. I mitten av april var de nere i knappt 2 300 – en minskning med över 70 procent.

Ökat lidande för patienter

Efter den extrema nedgången har kurvan nu vänt.

– Trycket på intensivvården har sakta gått tillbaka. Anestesiläkare och sköterskor har kunnat komma tillbaka till operation. Samtidigt är det inte över. På många håll i landet krävs fortfarande extra personal inne på iva, säger Gunnar Enlund.

Totalt är svenska sjukhus i dag uppe i 44 procent av det normala antalet planerade ingrepp. Men det skiljer sig stort mellan regioner, med exempelvis 80 procent i Blekinge och bara knappt 30 procent i Norrbotten och Västmanland.

I Skåne, som hittills har klarat sig ganska väl under coronaepidemin, opererade Lunds universitetssjukhus förra veckan på full kapacitet, medan exempelvis Nyköpings lasarett, i hårt drabbade Södermanland, bara utförde drygt 30 procent jämfört med en normalvecka.

Alla inställda operationer kan få allvarliga konsekvenser, enligt Gunnar Enlund.

– Det innebär ett ökat patientlidande. Det här är ju ingrepp där läkare och patienter är överens om att de här symptomen som du går och dras med, de blir bättre om vi skulle operera. Och nu får de kanske vänta ett halvår extra eller ännu längre, säger han.

För samhället innebär den ökade vårdkön också fler sjukskrivningar, påpekar han.

Chans till återhämtning

Redan före coronapandemin fanns en operationskö och överläkare Gunnar Enlund konstaterar att det kommer att dröja innan sjukvården kommer i balans igen. Det hänger också ihop med att de som jobbar inom operationsverksamheterna måste få ett andrum.

– Vi måste ta hand om vår personal nu som jobbat väldigt många extrapass. Det är många som har mycket övertidstimmar för tillfället. Ska vi bli uthålliga till hösten måste vi ge personalen en chans till återhämtning.

Vårdskulden kallar han "ett jätteproblem".

– Och jag har inget enkelt svar på hur vi ska lösa det. Vi har en viss operationskapacitet, och vi kan inte bara säga att nu ska vi göra 50 procent mer, för den personalen finns inte. Det finns ingen snabbfix på det här.

PODD Experten om förändringar i svenska coronastrategin

Om vad som skulle kunna förändras, med professorn Tove Fall.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Publicerad: