18 år av kamp – idag läggs kransarna vid Gamla kyrkogården

avFelix Blom

Publicerad:
Uppdaterad:

Det är idag 18 år sen nyheten om att Fadime Şahindal mördats av sin pappa i Uppsala briserade.

En historia som lämnade många berörda. Och fortfarande, 18 år efter hennes död, pågår en kamp mot hedersvåldet i Sverige och utomlands.

– Vi har visat för mycket tolerans mot intoleransen i Sverige, säger Sara Mohammad, ordförande och grundare för GAPF.

Foto: EVA TEDESJÖ
Arkivbild. Fadime Şahindal blev 26 år.

Varje år uppmärksammas Fadimes död i Uppsala. den 21 januari kommer Sara Mohammad, Eva Edwardsson och landshövding Göran Enander att tala vid hennes grav på Gamla kyrkogården i Uppsala. Ett tåg av människor kommer sen lägga ner två kransar på Fadimes och Songüls gravar. En cermoni för att minnas och visa att man aldrig glömmer hedersvåldets offer.

– Alla ska få hålla i kransen som ett täcken på att man står enade i kampen mot hedersvåld. Sen kommer vi spela upp låten ”you” av U2 som var Fadimes favoritlåt, säger projektledaren Andréa Thorin.

Framstegen

Föreningen GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime, ligger bakom den årliga minnesceremonin. Dem kämpar dagligen för att hjälpa kvinnor och män som lever under samma förtryck som Fadime Şahindal och Pela Atroshi. En ständig kamp, menar ordförande Sara Mohammad. Men som sakteligen går framåt.

– Det har gått framåt en del steg, kompetensen är högre nu. Viss lagskärpning är på plats. Vissa frågor, som reseförbud, är under utredning. Sen är flera medvetna om sina rättigheter när de kontaktar oss, säger hon.

Foto: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK
Sara Mohammad, ordförande och grundare för GAPF.

Våldet idag

Enligt Ungdomsstyrelsens kartläggning ”Gift mot sin vilja” riskerar idag omkring 70 000 ungdomar i Sverige att bli gifta mot sin vilja.

Förra året vittnar tydligt om att många dagligen kämpar mot hedersvåld och förtryck. 2019 hade GAPF 1370 ärenden på sitt bord och 10 588 stödinsatser utfördes av drygt 100 utbildade stödpersoner. Det kan handla om att följa med på en rättegång, ge stöd när en utsatt besöker socialtjänst eller polis. De svarar samtidigt på tusentals samtal från personer som på ett eller annat sätt hindras från att leva ett fritt liv.

– Det kan vara barn som inte får delta i sexualundervisning, simlektioner eller så kan de kan tvingas ha på sig hijab fast de inte vill. Det kan vara barn som är rädda för att giftas bort till andra länder. Eller personer som redan är bortgifta, säger Sara Mohammad.

”Tolerera min starka krydda, inte deras våld”

Under förra året lyckades föreningen hämta hem fem personer som var bortgifta utomlands, menar Sara Mohammad. Året innan dess var det nio. Flera av personerna är under 18 år. Sara vittnar om att barn som är livrädda och lever med hot och våld dagligen kontaktar föreningen. Hon menar att förtrycket har en stark kulturell prägel, som enligt henne ofta skyddas med religionsfriheten.

– Det har inte ett dugg med religionsfriheten att göra! Vi har visat för mycket tolerans mot intolerans i Sverige. Mot förtryckande seder. De som försvarar förtrycket hävdar ofta religionsfriheten. Men det handlar om våld och hot.

– Myndigheter har lyssnar mer på traditionella krafter snarare än oss som flytt från dem. Vi kan, och ska, inte tolerera intolerans. Kulturell tolerans kan finnas för den starka kryddan på min turkiska dolmar men vi ska inte ha den för våld och förtryck, säger Sara Mohammad.

Foto: PETER KNOPP
Arkivbild. Under Fadimes begravning närvarade kungligheter och politiker i Uppsala domkyrka.

Kraven på regeringen

Den starka ställningen som hedersvåldet har vill Sara Mohammad understryka.

– I mitt land finns över 70 kulturer. Vissa är jag stolt över medan vissa har jag flytt från. Om det skulle handla om dans, mat eller musik ska ingen lägga sig i den. Men om kulturen handlar om att hindra barn från att gå och bada så måste man. Vi har inte vågat problematisera vissa kulturer.

Som en del av föreningens arbete mot förtrycket har de nu lämnat in en lista på 64 punkter som regeringen kan agera på för att stävja hedersvåldet. Bland förslagen finns ett utreseförbud för barn som haft hedersrelaterad kontakt med socialtjänsten. En nolltolerans mot oskuldskontroller och omskärelse. Föreningen vill också att hedersvåldet ska få en egen brottsrubricering.

– Jag tror inte att vi blir av med problemen bara genom rubriceringen. Men det skulle kunna fungera på ett avskräckande vis och man skulle ha rubriceringen som ytterligare ett verktyg för att arbeta med de här frågorna, säger Sara Mohammad.

Foto: STAFFAN CLAESSON
Arkivbild. En manifestation vid Stora torget i Uppsala efter Fadime mördats.

Något att enas kring

Fadimedagarna handlar om att ge människor någonting att enas om enligt Mohammad. Konferensen, galan och kransläggningarna ska väcka tankar och hålla minnen vid liv.

– Jag hoppas verkligen, och har känt av, att det blir en inspiration för många som kommer. Det bidrar till en ökad inspiration, kampvilja och medvetenhet. Det är ett omfattande problem vi har och jag hoppas att var och en ser att vi kan göra mycket tillsammans, säger Sara Mohammad.

 Fadime Şahindal blev 26 år.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM