Kriminalvården: "Det är inte bra"

avTT

Foto: Noella Johansson/TT
"Om det inte finns plats så finns det inte plats", säger Johan Mellbring, chef för Kriminalvårdens transportenhet.

Kriminalvården kritiseras för behandlingen av unga i samband med transporter. Ungdomar har tvingats tillbringa upp till fem dygn i polisarrest i väntan på att köras till behandlingshem.

– Kriminalvården anser inte att unga ska sitta fem dagar i arresten, säger Johan Mellbring, chef för myndighetens transportenhet.

I en ny rapport riktar Justitieombudsmannen (JO) kritik mot Kriminalvårdens transporter och konstaterar att personer som inte misstänks eller är dömda för brott ibland tvingas sitta inlåsta i arrest eller häkte. Dessutom förekommer det att barn och unga delar transport med vuxna kriminella.

Kriminalvården fick ansvar för transporter av frihetsberövade 2017 och i sin rapport skriver JO att myndigheten inte var förberedd för hur stort uppdraget skulle bli.

Prioriterar beställningarna

Johan Mellbring, chef för Kriminalvårdens transportenhet, menar att de problem som JO uppmärksammar har flera olika orsaker.

– I det fallet då en ung person har suttit i arresten i flera dygn så tror jag inte att det handlar om ett transportuppehåll utan om att polisen har gripit personen som ska till behandlingshem. Vi prioriterar de beställningar vi får från andra myndigheter eftersom polisen har möjligheten att själva klara transporter, säger han.

Enligt Mellbring är det grundläggande problemet att Kriminalvården saknar resurser för att kunna hantera samhällets samlade transportbehov.

– Ansvarsfördelningen mellan polis och Kriminalvården är en viktig del av det här. Vi och polisen har uppfattat den här lagändringen på lite olika sätt och polisen anser att vi ska göra betydligt fler transporter än vad vi har resurser för, säger han.

Transporter med vuxna

Johan Mellbring säger att Kriminalvården så långt det är möjligt försöker undvika att transportera ungdomar tillsammans med vuxna. Han tillstår dock att det ibland blir nödvändigt med delade transporter.

– Vi måste ta paus i transporterna. Ofta bara för lunch, men ibland även över natten. Då ska vi undvika att unga sitter tillsammans med till exempel andra häktade, säger han.

Under 2018 genomförde Kriminalvården runt 4 300 transporter av unga som var omhändertagna under lagen om vård av unga (LVU). Enligt Mellbring utgjordes bara drygt en halv procent av dem av transporter där unga delade fordon med klienter inom kriminalvåden.

– Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att när det inte är polisen som har en ung person i arresten, så är det de andra beställarna som avgör om våra befogenheter att fängsla en person behövs. Det handlar då om personer som är våldsbenägna, att det finns en rymningsrisk eller att de har ett självskadebeteende, säger han.