Anna och dottern stoppade attack mot igelkott

1 av 3 | Foto: Anna Siljeborg
Några pojkar gav sig på en igelkott i Katrineholm.
NYHETER

Några pojkar gav sig på en igelkott med slag och sparkar. Men tack vare att Anna Siljeborg och hennes dotter agerade kunde den räddas, skriver Katrineholms-Kuriren.

– Jag blev så förbannad att jag skrek ”vad fan håller ni på med”, säger Anna.

I måndags kväll vid niotiden gick Anna Siljeborg och dottern Emma ut med hunden vid stadsparken i Katrineholm. Där hörde de hur några pojkar slog mot något och skrek rasistiska saker.

– Jag undrade direkt om det var någon som blev misshandlad, säger Anna.

Hon sa till dottern att de skulle kika genom buskarna för att se vad som stod på men istället började dotterns springa mot pojkarna och Anna följde snabbt efter.

– När vi kom närmare såg vi att det låg en igelkott på marken.

Den fick motta slag från en pinne.

– Det lät väldigt högt när de slog, pinnen smällde till när den knäcktes och då började de sparka istället och skrek ”Men dö då”. Jag blev så förbannad att jag skrek ”vad fan håller ni på med”.

Pojkarna försvann från platsen. Kvar vid igelkotten låg en penna, en pinne och stenar.

– Den låg konstigt ihopsnurrad och ena bakbenet såg ut att hänga konstigt.

”Låg väldigt lelös”

Anna lyckades ta hem igelkotten i en kartong. I väntan på att komma på vad hon skulle göra med igelkotten la hon den i en kattlåda med mat och vatten – och gav den namnet Bettan.

– Till en början låg hon väldigt lelös och åt inte så mycket. Men sen började hon morra lite åt oss och då tänkte jag att hon kommer klara sig, hon är ett redigt fruntimmer.

En släkting som är veterinär sa till Anna att hon kunde släppa ut igelkotten – i och med att den återhämtat sig. Så Anna åkte ut till ett naturområde mellan Katrineholm och Vingåker där hon släppte ut den.

– Hon var inte ett dugg rädd utan hon var nyfiken, pigg och glad.

Polisen: Givet fall av djurplågeri

Anna tycker att det är skrämmande att ingen annan reagerade på pojkarna.

– Det var fler människor som var ute som såg det där men ändå var det bara vi som gick fram. Det hade kunnat vara en katt, en hare eller ett barn – att det rörde sig om en igelkott är väl illa det med. Det är lite läskigt att ingen ingrep.

Anna var i kontakt med polisen men det blev aldrig någon anmälan. Händelsen är dock ett givet fall av djurplågeri, enligt Pernilla Markström på djurskyddspolisen i Stockholm.

— Sen är det svårt med bevisbördan eftersom målsägaren, det vill säga djuret, inte kan vittna om sitt lidande. Då krävs det starka utsagor i form av vittnen och medicinska undersökningar för att det ska leda till en fällande dom, säger hon till Katrineholms-Kuriren.

ARTIKELN HANDLAR OM