”Mats” rymde från rättspsyk – togs när han körde bil

NYHETER

Han tog sig ut från en rättspsykiatrisk klinik – och beskrev rymningen som mycket enkel.

Efter nästan två månader på fri fot blev Mats tagen av polis när han körde bil utan körkort. Nu bevakas han med en kamera dygnet runt på rättspsyk i Växjö.

– Jag visste väl egentligen hela tiden att de skulle gripa mig förr eller senare, säger han.

1 av 4 | Foto: Joachim Nywall / JOACHIM NYWALL

I början av juni läste mannen som vi kommit att kalla Mats om sin egen rymning från den rättspsykiatriska kliniken Rågården utanför Göteborg. Där vårdades han efter att ha dömts för mordförsök på en anhörig 2011.

Mats tog kontakt med Aftonbladet för att han ville berätta hur lätt det var att bli en fri man.

– Det var så enkelt att rymma att det är skrattretande. Jag hade aldrig kunnat tro att det skulle vara så lätt att ta sig ut, sa han då.

Men det blev en kort period utanför murarna för rymlingen. En dag i slutet av juli togs Mats av polis när han körde bil.

– Jag gick över gränsen och begick ett lagbrott. I och med att jag haft körkort tidigare så ansåg jag att jag kunde framföra ett fordon, trots att mitt körkort nu är indraget, säger Mats.

– Vid ett tillfälle kollade i backspegeln och såg en polisbil. Jag tänkte inte mer på det i och med att jag kan trafikreglerna och så, men de stoppade mig.

Blev igenkänd av polisen

Patrullen frågade Mats om hans personnummer. Han angav ett falskt, men blev synad.

– Polisen kollade det och såg att de inte fanns. Så då tog de med mig till stationen, där var det en polis som kände igen mig. Hon hade gripit mig förut.

Hur kände du dig då?

– Jag var skamsen, givetvis. Jag hade ju brutit mot lagen.

I bilen hittade polisen också amfetamin och knivar som Mats beskriver som arbetsverktyg.

”Får börja om från noll”

Mats togs tillbaka till Rågården. Nästan omedelbart fördes han dock vidare till den rättspsykiatriska kliniken i Växjö.

– De sa att jag skulle behandla mig hårdast av alla patienter. Jag tror att ledningen var förbannad på mig för att jag sagt att det var så lätt att rymma. Sedan så skickade de mig till Växjö.

– Nu är jag i en bunker. Det är så jag kallar det. Jag sitter i en cell med en kamera som är på 24 timmar om dygnet.

Hur hade du tänkt att det här skulle sluta?

– Jag visste redan innan att de skulle gripa mig för eller senare. Men rättspsykiatrin är hård, och när jag tog mig ut kändes det som den enda lösningen.

Vad tänker du om framtiden?

– Jag får börja om från noll. Jag har suttit på rättspsyk i sex-sju år, och nu är jag tillbaka på ruta ett igen. Men det är ju mitt eget fel och jag får stå för det jag gjort. Det gäller bara att hoppas att det kan komma något bra ur behandlingen jag får nu.

ARTIKELN HANDLAR OM