USA lovar Ryssland att återkomma

TT-AP

Publicerad 2022-01-21

USA och Rysslands utrikesministrar har träffats för att dela sina vitt skilda meningar om Ukrainakrisen – och Rysslands långtgående krav.

De är åtminstone överens om att fortsätta dialogen. USA ska till att börja med ge ett skriftligt motbud.

Som väntat skedde inga större genombrott vid fredagens tvåtimmarsmöte i schweiziska Genève, som planerades in med kort varsel i den spända situation som råder. Men bägge parter – USA:s utrikesminister Antony Blinken och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov – beskriver det som ett rakt och konstruktivt samtal.

– Det här var inte en förhandling, utan ett uppriktigt utbyte av tankar, sade Lavrov ungefär efter mötet, som utgjorde något utav en kulmen på en vecka av intensiva diplomatiska kontakter och utspel för att försöka förhindra en möjlig rysk ytterligare invasion av eller intrång i Ukraina.

Utrikesministrarna har kommit överens om att USA ska ge Ryssland något slags skriftligt svar nästa vecka, vilket allra minst lär innebära att situationen förblir oförändrad i ytterligare några dagar.

Möjligen kommer Blinken och Lavrov också att träffas snart igen.

Handlingar, inte ord

Det är oklart hur konkret USA:s svar kommer att bli.

Antony Blinken säger att man kommer att lägga fram egna betänkligheter snarare än att direkt bemöta Rysslands krav. Han vidhåller att USA och dess allierade är beredda att agera om och när diplomatin går i stöpet och Ryssland genomför en regelrätt invasion av östra Ukraina.

– Vi följer det som är tydligt för alla inblandade. Och det är handlingar och agerande, inte ord, som spelar roll, säger den amerikanske utrikesministern.

Om Ryssland inte har för avsikt att anfalla Ukraina – som landet insisterar att det inte har – så borde de tiotusentals, möjligtvis 100 000 ryska soldater som har placerats vid gränsen kunna dras tillbaka för att visa lite god vilja, poängterar Blinken.

Nato, med USA i täten, har meddelat att en rysk aggression mot Ukraina kommer att få ett skarpt svar. Men ett sådant straff skulle av allt att döma utgöras av stora ekonomiska sanktioner mot Ryssland och inte ett militärt ingripande.

Västlig ”hysteri”

Sergej Lavrov beskriver västs reaktioner på den ryska mobiliseringen som ”hysteriska”.

Han upprepar påståendet att Ryssland aldrig har utgjort ett hot mot Ukraina – trots den senaste soldatansamlingen, den olagliga annekteringen av den ukrainska Krimhalvön 2014 och den sedan dess sjudande konflikten i Ukrainas östra delar där separatister strider och har tagit makten med ryskt stöd.

Lavrov tycks inte heller veta vad han kan vänta sig för svar från amerikanskt håll nästa vecka.

– Jag kan inte säga om vi är på rätt väg eller inte. Vi kommer att inse det när vi tar emot USA:s skriftliga svar på alla våra förslag, sade han.

Balter skickar robotar

Ukraina anklagar Ryssland för att föra in ännu fler vapen i det separatistkontrollerade Donbass i östra Ukraina. Moskva har sedan 2014 knutit regionen mycket nära sig och förser lokala styren med såväl ekonomiskt som militärt stöd.

Ryssland ”fortsätter att utöka stridskapaciteten” för de Moskvatrogna separatisterna och har sedan början av januari försett dem med stridsvagnar, artilleri och andra vapen, enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst.

Strax före utrikesministrarnas krismöte kom Ryssland med krav på att Natostyrkor lämnar Natoländerna Rumänien och Bulgarien – krav som Nato snabbt avfärdade. Efter mötet meddelade tre andra Natomedlemmar vid Rysslands gräns – baltstaterna Estland, Lettland och Litauen – att de skickar robotar till Ukraina för att förstärka ukrainskt luft- och pansarvärn.

Ryssland vill ha en rad garantier av Nato – i första hand om att Ukraina inte ska tillåtas gå med i alliansen. Man vill också att Nato ska trappa ned sin närvaro i medlemsländerna i östra Europa. Det har Nato avfärdat som helt orealistiskt.

ANNONS