EU-anhängare firade triumf på Londons gator

avSara Milstead

– Bollocks to Brexit!

Hundratusentals EU-förespråkare firade segern i parlamentet på lördagen.

Men lyckan kan bli kortvarig.

Redan på tisdag planerar premiärministern Boris Johnson en ny omröstning.

No deal – or any deal – is still a big deal. Det framstod med all tydlighet under det som kommit att kallas ”Super Saturday” i England. Hundratusentals engelsmän samlades framför Westminster med plakat, trummor, EU-flaggor och klistermärken med texten ”bollocks to Brexit” (fritt översatt ”åt helvete med Brexit”). I paraden fanns påfallande många yngre personer som trotsade både regnskurarna och trängseln.

Lördagens parlamentsdebatt handlade i mångt och mycket om ett tillägg till Boris Johnsons överenskommelse med EU. Det innebär i princip att överenskommelsen inte kan göras till lag förrän förslaget studerats i detalj. Beskedet innebar i praktiken att Boris Johnson åter trängdes upp i ett hörn där han måste gå till EU och begära att få mer tid innan landet kraschar ut ur unionen.

1 av 6 | Foto: PETER VAN DEN BERG
Londons borgmästare Sadiq Khan talade inför folksamlingen.

I protest beordrade han alla konservativa parlamentariker att lämna Westminster.

En tidsfrist för EU-förespråkarna, alltså.

Men det kan vara konstgjord andning.

Trots en mycket god och upplyftande stämning bland demonstranterna finns ändå känslan att det oundvikliga snart kommer att ske. Om inte Labour kräver en ny folkomröstning blir det med stor sannolikhet ändå snart ett utträde ur unionen.

Efter omröstningen om tillägget firade demonstranterna på pubarna runt omkring Westminster.

En kvinna fick frågan om hon kände sig glad nu när tillägget hade röstats igenom. Hon såg sammanbiten ut.

– Lite, svarade hon och fortsatte:

– Bara lite bättre.

På tisdag fortsätter Boris Johnsons kamp att övertala rebeller i Labour och Konservativa partiet att rösta på hans förslag. En deal inte alltför olik den som Theresa May la fram i våras och som Johnson då röstade ner.

Denna variant innebär dock att Storbritannien tar ett tydligare avsteg från EU:s inre marknad och tullunion. Frågan är om det är tillräckligt avståndstagande för att tillfredsställa Nigel Farages anhängare i Brexitpartiet. Eller tillräckligt lockande för att få parlamentariker som Philip Hammond, tidigare finansminister, att hoppa på tåget.

Är stridslusten och orken på väg att ta slut?

Har Storbritannien tröttnat på att bråka om principer?

Det kan tala till Boris Johnsons fördel.

ARTIKELN HANDLAR OM

Brexit

EU

Labour