Lagom högt valdeltagande önskas i Iran

Av: 

TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 3 | Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Teheran-bor passerar valaffischer för en kandidat, Shahabeddin Adib Yazdi, i den iranska huvudstaden.

NYHETER

Blodiga bensinprotester, dödliga drönarattacker, ett avvisat atomavtal och ett nedskjutet trafikflygplan. I dessa turbulenta tider för Iran kallar regimen till val – men vill kanske inte att för många röstar.

Valen i Iran är alltid hårt styrda, på så sätt att det mäktiga väktarrådet kontrollerar vilka som får kandidera till de 290 platserna i majlis, parlamentet i Teheran. I år fick ungefär hälften av de cirka 15 000 personer som anmält sig nej. Inte ens redan sittande ledamöter går säkra – en tredjedel av dem får inte chansen till omval.

– Det är ingenting nytt, men det är osedvanligt många, säger Irankännaren Rouzbeh Parsi om de diskvalificerade namnen.

– Det är den strukturella mekanismen genom vilken reformisterna – de som är mer vänligt inställda till omvärlden och vill ha mer kontakt med omvärlden – har straffats, säger Parsi, som är programchef på Utrikespolitiska institutet, till TT.

Vem stärks?

Därmed speglar valprocessen utvecklingen sedan det senaste parlamentsvalet 2016, med en relation till i första hand USA som nått nya bottennivåer. Spänningarna nådde en kulmen först när president Donald Trump 2018 hoppade av atomavtalet med Iran, och senast i och med USA:s dödliga drönarattack mot den iranske generalen Qassem Soleimani.

Men om reformsidan har försvagats av detta är frågan vem som stärkts. Landets ledning verkar oroad över det stora allmänna missnöjet, och vädjar till befolkningen att gå till valurnorna på fredagen.

"Frustrerar fienden"

"Att delta i valet omintetgör många av USA:s och sionistregimens (Israels) ondsinta komplotter mot Iran", skriver landets högste ledare Ali Khamenei på Twitter. Han betonar att ett högt valdeltagande stärker parlamentet, vilket även gör Iran starkare, och "detta frustrerar fienden".

President Hassan Rohani har varit banérförare för mycket av reformpolitiken, men även han är inne på samma spår.

– Vänd inte valet ryggen. Låt oss ha ett högt deltagande, sade han i ett tal i januari.

Utspelen kan delvis ses i skenet av de omfattande gatudemonstrationer som utbröt förra året, och brutalt slogs ned på många håll, samt oppositionella iraniers maningar till bojkott av ett politiskt system som beskrivs som hopplöst skevt och korrupt.

Två sidor

Det finns en hel del signaler om att många politiker och väljare överväger bojkott, men även en sådan strategi har sina nackdelar.

– Formellt får de inte rösta på vem de vill, däremot kan de se till att inte rösta på den som de styrande vill, med andra ord rösta bort någon, säger Parsi till TT.

– Och bojkottar man valet så avsäger man sig även den möjligheten.

Även för regimföreträdare är valdeltagandet dock en knivsegg med två sidor.

– En del av dem är rädda för mer än 55–60 procent, för då kommer alla de som vanligtvis inte röstar på deras kandidater att rösta, säger Rouzbeh Parsi.

– Och de vill inte ha under 50, för då visar det att deras allmänna politik och ställning i samhället är sämre än de vill påskina.

Publicerad:

LÄS VIDARE