Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Vendela

”Någon jordskredsseger kommer det inte att bli”

Uppdaterad 2023-01-12 | Publicerad 2020-11-04

Enligt opinionsmätningarna skulle Joe Biden skulle vinna med 90 procents säkerhet.

Även om valet är långt ifrån över är en sak säker.

– Någon jordskredsseger kommer det inte att bli, konstaterar Karin Nelsson, vd för Demoskop.

Följ ämnen

Joe Biden har lett stort i de nationella opinionsmätningarna. Men medan rösträkningen fortsätter står det klart att Joe Biden inte alls har det stora övertaget för att knipa presidentposten som förutspåtts.

Ett scenario likt valet 2016 är inte omöjligt.

Att Donald Trump då skulle bli president missades i de opinionsmätningar och analyser som basunerades ut före valet. Hillary Clinton skulle vinna med tre miljoner röster. Där träffade opinionsmätningarna inte helt fel, Clinton fick totalt två miljoner fler röster än Trump.

Ändå blev det Trump som tog plats i Vita huset. Något som mätinstituten fått kraftig kritik för.

Joe och Jill Biden.

Färre osäkra väljare

Problemet var att mätningarna, och medierna, missade tendenserna på delstatsnivå – där det amerikanska valet faktiskt avgörs. Ett misstag man delvis har lärt sig sig av den här gången, enligt Karin Nelsson, vd för Demoskop.

– Då fanns ett önsketänkande bland medierna. Man har försökt trycka mer på osäkerheten i mätningarna den här gången. Samtidigt har flera förutspått att Demokraterna ska vinna med större marginal denna gång nationellt, med 85–90 procents säkerhet, alltså en jordskredsseger. Och det kan vi redan nu se att någon jordskredsseger för Biden kommer det inte att bli.

Under valet 2016 gjordes få mätningar i vågmästarstaterna, vars valresultat får stor påverkan på vem som kniper presidentposten.

Detta delvis för att Demokraterna tog för givet att de skulle vinna i flera av delstaterna i det så kallade rostbältet, den industritunga regionen i norra USA . Demokraterna missade också gruppen osäkra vita arbetarväljare, som i ett sent skede svängde över till Trump.

I år är andelen osäkra väljare lägre. Men andra osäkerheter kan påverka skillnaden mellan opinionsmätningarna och det faktiska resultatet även denna gång, exempelvis det rekordhöga antalet poströster, enligt Nelson.

”Få vill erkänna att man ska rösta på Trump”

Det finns fortsatt även en problematik med hur valundersökningarna görs. Telefonintervjuer har visat sig svaga, men metoden har använts i år igen.

Något som bland andra analytikern Robert Cahaly är kritisk till. Han är grundare av Trafalgar Group, som var ett av få mätinstitut som tippade Trumps seger år 2016 – just för att Trump skulle segra i viktiga vågmästarstater. Något som kan hända igen, trots att exempelvis The Economist rapporterat att Biden har 96 procents chans att ta hem segern.

Enligt Cahaly är det få som vill stå för att de ska rösta på Trump.

– Den gruppen är ännu större i år, säger han till The Hill.

En teori som också stöds av mätinstitutet Susquehanna Polling and Research.

– Det finns många där ute som inte vill erkänna att de ska rösta på en man som kallats rasist. Vi har fångat upp den faktorn och jag är väldigt besviken på att andra inte gjort det, säger analytikern Jim Lee till Daily Mail.

Potentiell katastrof

Karen Nelson, Demoskop, vill dock inte gå så långt som att säga att det återigen är ett fiasko för opinionsmätningarna.

– Det är för tidigt att säga. Men om Trump vinner delstaterna medan Biden vinner stort på nationell nivå är det en katastrof för USA. Man kan inte ha en president som med ännu större marginal än tidigare inte stöds av folket.

 

FÖLJ RESULTATET I PRESIDENTVALET HÄR

Rösträkningen delstat för delstat