Svenska arkeologen Maria om gravfyndet: Är som en dröm

avEbba Thornéus

NYHETER

Svenska Maria Nilsson deltar i det svensk-egyptiska utgrävningsteam som funnit en intakt faraonsk gravkammare i Gebel el-Silsila, i södra Egypten.

Nu hoppas hon att det fortsatta arbetet ska leda till ytterligare upptäckter.

– Drömmen är att hitta artefakter som bär namnen på de begravda.

Under fredagen blev det känt att ett svensk-egyptiskt utgrävningsteam funnit en intakt faraonsk gravkammare i södra Egypten.

Upptäckten gjordes under 2015 och utgrävningarna i Gebel el-Silsila, i Aswan påbörjades 2016. Men för att skydda gravarna har allting hemlighållits fram tills nu.

Det fem meter djupt gravschaktet med två kammare från den 18:e dynastin, för cirka 3 400 år sedan är sensationellt då det är det första i sitt slag på platsen.

Utgrävningarna leds av arkeologerna Maria Nilsson och John Ward vid Lunds universitet och det var först i höstas som teamet lyckades komma ner i den första kammaren.

1 av 7 | Foto: Anders Andersson/Gebel el-Silsila Project
Maria Nilsson och John Ward

Tjuvar försökte ta sig in

– Än är vi inte klara men vi har redan hittat ett stort antal individer, runt 50 vuxna och 25 barn. Det är alltifrån foster till personer i 60–65 årsåldern, både män och kvinnor, i tre generationer. Troligtvis innehåller även den andra kammaren samma mängd, berättar Maria Nilsson för Aftonbladet och tillägger att det är ett stort material som de jobbar med.

Framförallt är benmaterialet av mycket stort intresse.

– Genom det försöker vi förstå om det funnits någon sjukdomsbild som gjorde att alla begravdes på samma gång eller om graven har öppnats och stängts, säger hon.

Spår på platsen vittnar om att gravplundrare försökt ta sig in i kammaren men misslyckats.

– De hade försökt köra in med en schaktmaskin och lyfta upp schaktet med en hävstång. För att dölja spåren täckte de över graven med sand som vi var tvungna att ta oss igenom innan vi hittade själva öppningen. Det är verkligen en frustration att komma i tjuvarnas spår, berättar Maria.

Arbetar med vatten upp till midjan

En jordbävning under antiken bildade dessutom en varm källa under marken, vilket gör att gravschaktet konstant är översvämmat.

– Vi har installerat två pumpar som hela tiden är igång men så fort vi stänger av dem fylls schaktet upp igen. Vår största utmaning är därför att vi arbetar med vatten upp till midjan och att det bildas en stor gegga av allt när man rör runt i sanden. Då vi inte kan dränera hela graven måste vi helt enkelt arbeta i blindo och känna oss fram med händerna.

Vattnet har enligt Maria förstört jättemycket men samtidigt räddat graven.

– Hade den inte varit översvämmad hade den förmodligen redan varit plundrad.

”Är helt fantastiskt”

Trots svårigheter beskrivs upptäckten som en dröm.

– Ända sedan Napoleon har det varit lite av en egyptomani då alla vetenskapsmän och äventyrare letat efter gravar. För varje säsong har vi hoppats på att hitta en grav som inte redan vandaliserats av tjuvar. Genom att hitta en intakt grav får vi en unik möjlighet till insyn i dessa människors liv, vilket är helt fantastiskt, säger Maria.

Hittills har teamet hittat tre sandstenssarkofager. Det två utgrävda innehöll ett spädbarn och ett litet barn medan den tredje sarkofagen väntar på att bli utgrävd.

Förutom gravgåvorna som skarabéer, amuletter, pärlor, sigill och armband har man även påträffat vardagsting som ölmuggar, skålar och olika förvaringskrukor.

”Hade redan varit plundrad”

Flera av föremålen kommer nu att ställas ut på museum i huvudstaden Kairo.

– Vissa föremål är väldigt unika och vi är jätteglada att människor kommer få möjlighet att se dem.

Maria beskriver det arkeologiska arbetet som att lägga ett stort pussel.

– Om vi kommit till en torr grav hade allting troligtvis varit som det lämnades, vilket hade gett en mycket bättre insikt i begravningsceremonin och hur de hade det. Nu blir det lite mer pusslande, men det tillhör samtidigt utmaningen, säger Maria. 

Förutom maken och kompanjonen John Ward, har Maria även med sig barnen på utgrävningsplatsen.

– Min dotter är 4 år och vår son 10 månader. Det är ett litet ovanligt liv vi har men vi kör på så länge det går. Alla som jobbar här blir som en stor familj. Det blir mer som ett levnadssätt än ett jobb. Vi sover, äter, drömmer och lever i detta.

Vill hitta saker med namn

Vad är det bästa med att göra en sådan här upptäckt?

– Den största känslan som både jag och John alltid känner är en otrolig tacksamhet och heder. Det är en sådan stor ära att få arbeta med det här och vi har den största respekten både för platsen och materialet. Det känns alltid som en belöning att få fortsätta att göra de här upptäckterna, berättar Maria och fortsätter:

– Sen är det även jättehäftigt att få representera Sverige genom att vi är den enda svenskledda expeditionen på plats här i Egypten.

Förutom drömmen om att hitta ännu fler gravar finns ytterligare en stor önskan.

– Att hitta artefakter som bär namnen på de som ligger begravda. I sin tro hade dessa människor ett sätt att se på evigheten och livet efter detta. De menade att om någon kan uttrycka och nämna deras namn så fortsätter själen att leva. Det skulle därför kännas fint att hitta ett namn och få yttra det så att dessa själar kan få leva vidare, säger Maria.

ARTIKELN HANDLAR OM

Kairo

Egypten