Att ställa om klockan: ”Som en samhällspåtvingad jetlag”

Av: Petter J Larsson

Publicerad:
Uppdaterad:

En skön timmes extra sömn - men även depression och rubbad matbalans

Vintertid - så gör du!
Foto: GRAFIK: PAUL WALLANDER
Vintertid - så gör du!

Sömnproblem, depression och rubbad matbalans.

Att ställa om till vintertid innebär inte bara en extra timmes sömn i morgon.

– Det är som en samhällspåtvingad jetlag, säger sömnläkaren Ilene Rosen.

Klockan 03 i natt drar vi tillbaka klockan en timme i Sverige. Förutom en extra timme i sängen på söndagsmorgonen så innebär det att det nu blir mörkare ute längre – tills vi i mars byter tillbaka. Men trots att vi på det norra halvklotet kallar vintertiden för normaltid så drabbas många av sömnsvårigheter efter tidsomställningen.

– Den är som en slags samhällspåtvingad jetlag, säger doktor Ilene Rosen, som sitter i den amerikanska akademien för sömnmedicin (AASM) till CNN.

Stanna inte uppe för länge

Hon rekommenderar folk att inte vara uppe för sent på lördagskvällen – eftersom man automatiskt kommer att vakna tidigt på söndagen.

– Din dygnsrytm kommer att leda till att du vill gå till sängs tidigare och vakna upp tidigare än din omvärld, säger hon.

– Ett av de största misstagen som folk gör är att de är vakna till senare än vanligt och tänker att de kommer få en extra timmes sömn.

Och även om omställningen ska vara lättare på hösten än på våren, så fortsätter mångas sömnsvårigheter även efter att ”jetlaggen” lagt sig. En ny brittisk studie visar att man i Storbritannien sover i snitt 40 minuter mindre per natt på grund av svårigheter att anpassa sig till de kallare temperaturerna, skriver Daily Mirror. I undersökningen, som gjorts av heminredningsföretaget George Home, uppgav 55 procent av de tillfrågade att det blir svårare att sova när sovrummen antingen är för kalla eller för uppvärmda. Den ultimata sömnformulan, som studien kommit fram till, inkluderar att gå och lägga sig 22.37 på kvällen, gå upp klockan 07.19 på morgonen – och ha 19 grader varmt i rummet.

Miljoner drabbas av vinterdepression

Och som om sömnsvårigheterna inte vore nog. När dagarna blir kortare drabbas ca 12 miljoner nordeuropéer av vinterdepression. Förändringen i humör, sovmönster och ätbeteenden har på engelska fått den passande förkortningen SAD (Seasonal affective disorder) och utlöses av bristen på dagsljus. I en undersökning vid Rigshospitalet i Köpenhamn i fjol kom man fram till att de drabbade mår sämre ju högre halter av transportproteinet SERT man har i kroppen. För ju högre SERT-nivåer man har i kroppen – desto mindre av signalsubstansen serotonin har man.

– Vi kan se att personer som påverkas av SAD har låga nivåer av de här transportörerna på sommaren, men att de ökar när personen går in i vinterdepressionen, säger läkaren och forskaren Brenda McMahon som lett studien, till TT.

– Solsken håller på ett naturligt sätt SERT-halten ganska låg, men när men när nätterna blir längre under hösten så ökar nivåerna vilket resulterar i minskade serotoninnivåer.

Men det finns en kur

Det finns ännu inget uppenbart botemedel för vinterdepression, men enligt den danska studien, som också visade att 15 procent av Köpenhamns befolkning lider av SAD, så mår uppemot 70 procent av de drabbade bättre av ljusterapi.

– Vi har i hjärnan ett system som tar emot information om ljuset från ögat, som går direkt till de djupare lagren av hjärnan, vilka i sin tur kommunicerar med platser i hjärnan som styr hunger, sömn och reproduktion, säger Brenda McMahon.

Så ställer du om klockan

När klockan slår 03.00 på söndag morgon ställer du tillbaka den till 02.00. Eller så gör du det innan du somnar på lördagskvällen. Sedan behöver du inte tänka på det förrän i sista helgen i mars, då vi ställer fram klockan i en timme för att få mer sommartid.

Tumregeln är enkel: När utemöblerna åker fram (på våren) dras klockan fram. När de tas tillbaka (på hösten) dras klockan tillbaka.

Sju fakta om vinter- och sommartid

De olika tidssäsongerna introducerades först för hundra år sedan i ett krigsdrabbat Tyskland, där man ställde om klockan för att få mer dagsljus – och kunna spara ström. I dag är glödlampor så energisnåla att det inte gör speciellt stor skillnad.

Sommartidens egentliga uppfinnare, britten William Willett (1856-1915) föreslog redan 1907 i skriften ”Slöseriet med dagsljus” att man i april skulle ställa fram klockan 80 minuter – för att vrida tillbaka den samma tid i september. Han fick bland annat stöd av en ung Winston Churchill.

Sommartid infördes i Sverige 1980. Vintertiden är vår normaltid sedan 1870. Huvudargumentet var att Sverige borde synkroniseras med sina europeiska grannländer. I Europa hade 15 länder då infört sommartid och fler var på gång. Omställningen välkomnades bara av 26 av de 67 myndigheter som röstade om det.

I alla EU-länder är vintertiden sedan 1996 fem månader lång och gäller från sista söndagen i oktober till sista söndagen i mars.

I större delarna av Asien, Afrika, Australien och Sydamerika har man inte vinter- och sommartid. Ryssland slopade det i fjol. Och även inom de länder som har det infaller de ibland vid olika tidpunkter. I USA ställer man till exempel inte tillbaka klockan förrän i nästa vecka.

Winston Churchill beskrev sommartiden som ”En extra gäspning en morgon på våren, en extra snarkning en natt på hösten. Vi lånar en timme en natt i april och betalar tillbaka med gyllene ränta fem månader senare.”

Flera undersökningar visar att fotgängare löper tre gånger större risk att skadas av bilar efter tidsomställningen än månaden innan, vilket kan bero på att förarna går igenom en omställningsperiod när kvällarna kommer tidigare.

Källor: Toronto Sun, CNN, TT.

Publicerad:

LÄS VIDARE

ÄMNEN I ARTIKELN