Löfven får kämpa för att behålla makten

Foto: Jessica Gow / TT
S-ledaren Stefan Löfven förhandlar under tidspress för att kunna behålla jobbet som statsminister. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) har båda lämnat långa kravlistor till S-ledaren Stefan Löfven. Arkivbild.
NYHETER

S-ledaren Stefan Löfven har inlett skarpa förhandlingar om regeringsmakten.

De ser ut att bli de tuffaste hittills för honom.

Löfven förhandlar nu med Centern, Liberalerna och Miljöpartiet om stöd för en fortsatt rödgrön regering.

C och L kräver att en S-ledd regering ska driva liberal politik. Vissa krav är mycket konkreta – och svårsmälta för S.

– Värnskatten ska avskaffas, inte i någon avlägsen tänkt utredning eller skattereform utan med bindande beslut i närtid, har Liberalernas Jan Björklund sagt.

Han kräver även att färre ska betala statlig skatt och att rutavdraget "utvecklas, inte avvecklas".

Lägre startlöner

Andra krav är fri hyressättning i nybyggda bostäder och enkla jobb med lägre ingångslön för nyanlända och andra som har svårt att få jobb. Björklund vill också förändra arbetsrätten.

Bortsett från värnskatten har Centerns Annie Lööf en liknande kravlista. Hon vill även ha sänkta arbetsgivaravgifter och kräver att S slopar förslag om stopp för vinster i välfärden.

Det sistnämnda kan höra till de enklare uppoffringarna eftersom riksdagen ändå nyligen stoppade de rödgrönas förslag om vinsttak. Däremot är det svårare för S att gå med på skattesänkningar för höginkomsttagare, för att inte tala om mer marknadshyror och att bryta in på områden där arbetsmarknadens parter styr, som lönesättning och uppluckrade turordningsregler.

Det är röda skynken för arbetarrörelsen och går på tvärs mot vad S lovade i valrörelsen. Huvudbudskapet där var att satsningar på välfärden går före skattesänkningar.

Bara L:s krav på avskaffad värnskatt kostar statskassan 6,3 miljarder kronor. Förslaget att höja gränsen för när statlig skatt ska betalas beräknas kosta över 15 miljarder kronor.

Hela Sverige

Lööf kräver också reformer för landsbygden, till exempel att man ska få bygga kafé eller ridhus utan bygglov vid sin gård och att strandskyddet ska luckras upp.

Flera partier lovade satsningar på landsbygden i valrörelsen, till exempel föreslog S pengar till mindre landsbygdskommuner. Och både C och MP vill att skatteintäkter från exempelvis vattenkraft ska kunna stanna kvar i de regioner där produktionen sker.

För MP är klimatpolitiken prioriterad och ett av de viktigaste vallöftena var att komma igång med byggandet av höghastighetsbanor för snabbtåg. Något som även C vill.

Under tidspress

Löfven förhandlar under tidspress. På fredag ska han lämna en första rapport till riksdagens talman och på måndag en andra. Talmannen kan då föreslå att riksdagen ska rösta om Löfven som statsminister eller ge honom mer tid.

Frågan är hur konkreta utfästelser som Löfven behöver göra för att C och L ska släppa fram honom som statsminister.

Hittills anser Annie Lööf att Löfvens svar har varit för vaga. Hon vill inte riskera att frågor dras i långbänk under mandatperioden eller begravs i utredningar.

Lööf vill även prata migrationspolitik.

– Det handlar också om att ge fler barn möjlighet att återförenas med sina föräldrar genom en mer medmänsklig migrationspolitik, har hon sagt till TT.

Generösare asylpolitik

Även L och MP vill ha en mer generös anhöriginvandring. Men S har inga sådana förslag, utan har tvärtom nyligen skärpt sin migrationspolitik.

För att klara statsministeromröstningen krävs inte bara att åtminstone C lägger ned sina röster. Vänsterpartiet får inte heller rösta nej tillsammans med M, KD och SD.

Men V ingår inte i Löfvens fyrpartiförhandlingar. V-ledaren Jonas Sjöstedt har dock signalerat att det finns gränser för vad V kan acceptera av en S-regering som samarbetar med C och L – och Stefan Löfven ska inte känna sig säker på att V släpper fram honom.