Ja-sidan utropad som vinnare i Turkiets folkomröstning

NYHETER

Turkiets premiärminister Binali Yildirim har utropat ja-sidan till segrare i dagens folkomröstning om en förändring av landets grundlag, uppger nyhetsbyrån AFP.

Resultatet innebär ett kraftigt utökande av presidentens befogenheter och att Recep Tayyip Erdogan nu har möjlighet att sitta kvar som president till år 2029.

I sitt segertal öppnade han för ett återinförande av dödsstraffet.

1 av 3

Opinionsundersökningar har tytt på ett jämnt val. När den första fjärdedelen av rösterna hade räknats ledde ja-sidan stort, men nej-sidan har därefter knappat in. Med 99 procent av rösterna räknade hade ja-sidan samlat 51,3 procent, mot 48,7 procent för nej-sidan.

Strax efter klockan 20.30 meddelade premiärminister Binali Yildirim att ja-sidan vunnit.

– Det här är ett beslut fattat av folket. En ny sida har öppnats i vår demokratiska historia, säger Yildrim inför flaggviftande anhängare utanför AK-partiets högkvarter i huvudstaden Ankara enligt AFP.

Premiärministern säger att valresultatet är det bästa svaret mot dem som låg bakom förra årets kuppförsök och mot kurdiska motståndare och andra antiturkiska krafter utomlands.

Foto: Yasin Bulbul/AP/TT
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vid ett valmöte i veckan,

Erdogan: ”Historisk reform”

President Recep Tayyip Erdogan säger att reformen är den viktigaste i Turkiets historia och att alla bör respektera resultatet, särskilt Turkiets allierade.

– Turkiet har för första gången i historien beslutat om en så viktig förändring genom parlamentets och folkets vilja. För första gången i republikens historia ändrar vi vårt styrande system genom civil politik. Det är därför det här är mycket viktigt, säger han enligt Reuters.

Erdogan säger även att han ska diskutera ett återinförande av dödsstraffet med premiärminister Yildirim och med det oppositionella nationalistpartiet ledare Devlet Bahceli. Enligt Erdogan kan även den frågan komma att avgöras i en folkomröstning.

Kräver omräkning

Över 55 miljoner medborgare hade rätt att delta i folkomröstningen. Enligt tv-stationen Habertürk var valdeltagandet 86 procent, rapporterar Reuters.

Grundlagsändringen innebär ett kraftigt utökande av presidentens befogenheter. Bedömare har beskrivit det som den största politiska förändringen sedan den turkiska republikens grundande 1923.

Anhängare till en förändring av grundlagen, skriven av generaler efter militärkuppen 1980, hävdar att dagens resultat kommer att leda till stabilitet i Turkiet medan motståndarna tror att det i praktiken kommer att göra presidenten enväldig.

Två oppositionspartier kräver omräkning av röster. Erdal Aksünger, vice ordförande i Turkiets största oppositionsparti CHP, säger att partiet kräver omräkning av uppemot 60 procent av rösterna, rapporterar Reuters. Prokurdiska oppositionspartiet HDP kräver också omräkning och vill titta närmare på två tredjedelar av rösterna, rapporterar AFP.

Tre personer döda i bråk vid vallokal

Tre personer har dött i en skottväxling nära en skola i Diyarbakir som användes som vallokal. Turkiska medier skrev först att det rörde sig om två grupper som hade olika politiska åsikter, men enligt nyhetsbyrån Dogan är det inte säkert att händelsen hade koppling till folkomröstningen. Två personer ska ha frihetsberövats i samband med händelsen, skriver AP.

FAKTA

Förslaget till ny turkisk grundlag

Ersätter dagens parlamentariska styre med ett presidentstyre.
Ger presidenten makt att utnämna ministrar och myndighetschefer.
Ger presidenten befogenhet att utse en majoritet av landets viktigaste domare.
Ger presidenten makt att styra genom dekret på de områden där lagstiftning inte existerar.
Avskaffar premiärministerposten och ger presidenten möjlighet att utse en eller flera vicepresidenter.
Ger presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd.
Utökar antalet parlamentsledamöter från 550 till 600.
Slår fast att parlamentsval ska ske vart femte år (i stället för vart fjärde). Parlamentsval ska ske samtidigt som presidentvalet.
Minskar parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars, bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.
Ger presidenten möjlighet att sitta vid makten i 15 år vilket gör att Erdogan, som tillträdde 2014, kan bli kvar på posten till 2029.

Källor: AFP, al-Jazira, Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet