Därför kommer USA:s besked om Iranavtalet nu

Foto: AP/TT
Irans president Hassan Rohani.
NYHETER

I kväll väntas USA:s president Donald Trump ge besked om huruvida USA backar ur det globala kärnenergiavtalet med Iran.

1. Varför kommer beskedet nu?

  • Den 12 maj löper den deadline ut som USA:s president Donald Trump satt för sina europeiska kollegor (Frankrike, Storbritannien och Tyskland) för att ta fram en "bättre" överenskommelse med Iran än det globala kärnenergiavtalet från 2015. I januari, när Trump för andra gången lät bli att försäkra kongressen om att Iran lever upp till avtalet (vilket han enligt överenskommelsen ska göra var 90:e dag), gav han de europeiska kollegorna – och därmed avtalet – 120 dagar. De europeiska ledarna har försökt få till ett avtalstillägg i form av sanktioner mot Irans ballistiska robotprogram för att blidka Trump, men inte fått gehör för det i EU.

2. Varför är Trump så kritisk?

  • Donald Trump har kallat Iranavtalet för "galet", "löjligt" och "det värsta som någonsin slutits". Han är bland annat kritisk mot att det, som han ser det, enbart begränsar Irans kärntekniska aktivitet under en avgränsad period samt att det inte omfattar landets ballistiska robotprogram. Trump har också varnat för shiamuslimska Irans regionala inflytande i Mellanöstern.

  • Trumps avsky mot skrivelsen kan också handla om ideologi, många utrikespolitiskt konservativa hökar i USA har ett horn i sidan till Iran. Bland dessa finns USA:s nye utrikesminister Mike Pompeo och den nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton. Det kan också spela in att avtalet är Donald Trumps företrädare Barack Obamas utrikespolitiska flaggskepp. Trump har kritiserat och rivit upp mycket av Obamas politik.

Foto: Manuel Balce Ceneta/AP/TT
USA:s president Donald Trump.

3. Vad säger de andra parterna?

  • Flera europeiska ledare, inklusive Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Storbritanniens utrikesminister Boris Johnson har både vädjat och försökt övertala Donald Trump att inte överge avtalet. Kina och Ryssland, som också är avtalsparter, håller en låg profil – hur det än går lär de fortsätta att handla med Iran. FN:s atomenergiorgan IAEA har flera gånger slagit fast att Iran följer överenskommelsen.

4. Och Iran specifikt?

  • Iran har varnat USA för att det vore ett "historiskt misstag" att dra sig ur kärnenergiavtalet. Häromdagen sade president Hassan Rohani att man har planer för hur man ska agera vilket beslut Trump än fattar. I Teheran är man besviken på de europeiska ländernas försök att införa ytterligare sanktioner och man är frustrerad över att det ekonomiska uppsving man hoppades på av kärnenergiavtalets sanktionslättnader inte infunnit sig i den skala man önskat.

5. Vilka scenarier är möjliga?

  • Om president Trump tycker att de europeiska ländernas ansträngningar räcker kan han bestämma sig för att USA stannar i avtalet. Om så sker lär omvärlden titta ängsligt i kalendrarna inför nästa gång Trump ska försäkra kongressen om att Iran lever upp till avtalet.

  • Vita huset har dock skickat signaler om att USA sannolikt backar från överenskommelsen. Frågan är då i vilken grad sanktionerna mot Iran återinförs. Det finns en hel palett av sanktioner som nu är satta på paus – vissa kräver kongressbeslut för att påverka, andra kan Trump själv bestämma om. För de europeiska länderna, som sagt till Iran att avtalet ska fortlöpa även om USA backar, är det viktigt att inte europeiska bolag som handlar med Iran utsätts för USA-sanktioner.

6. Och internationella konsekvenser?

  • En amerikansk exit lär resultera i global oro. Den lär också skugga USA:s stundande toppmöte med Nordkorea – motivationen för diktaturen att ingå ett nedrustningsavtal kan minska om Pyongyang ser att USA lämnar en liknande överenskommelse.

  • Om USA backar från uppgörelsen kommer sannolikt de kvarvarande parterna att fokusera på att få det sargade avtalet att fungera så väl som möjligt för Iran (det vill säga fokus på handel och ekonomisk utveckling). Detta för att avstyra att Teheran också kliver av avtalet och inleder ett kärnenergiprogram som världen inte får insyn i.

ARTIKELN HANDLAR OM