Här leker man bort dåliga matvanor

Foto: Christine Olsson/TT
Daniel Diaz är kock och förbereder lunchen på förskolan Lofoten i Husby utanför Stockholm. De flesta ungdomar äter för lite frukt och grönt och för mycket kött och chark. Dessutom konsumeras för mycket godis, glass, kakor, snacks och läsk, enligt en nationell matvaneundersökning som Livsmedelsverket gjort.
Foto: Christine Olsson/TT
STOCKHOLM 20180515
Foto: Christine Olsson/TT
Matpyssel på väggen på förskolan Lofoten i Husby utanför Stockholm. De flesta ungdomar äter för lite frukt och grönt och för mycket kött och chark. Dessutom konsumeras för mycket godis, glass, kakor, snacks och läsk, enligt en nationell matvaneundersökning som Livsmedelsverket gjort.
Foto: Christine Olsson/TT
Lena Rebane är förskolechef på förskolan Lofoten i Husby utanför Stockholm. De flesta ungdomar äter för lite frukt och grönt och för mycket kött och chark. Dessutom konsumeras för mycket godis, glass, kakor, snacks och läsk, enligt en nationell matvaneundersökning som Livsmedelsverket gjort.
Foto: Christine Olsson/TT
STOCKHOLM 20180515
Foto: Christine Olsson/TT
STOCKHOLM 20180515

avTT

NYHETER

Matvanorna är sämst hos barn med lågutbildade föräldrar i utsatta områden, visar en ny kartläggning av Livsmedelsverket. För att vända trenden krävs insatser mycket tidigare i livet, menar Hanna Sepp, universitetslektor i mat- och måltidsvetenskap.

Lek med morötter och håriga mackor hör till knepen som används på Lofotens förskola i Stockholmsförorten Husby.

Var femte ungdom lider av övervikt eller fetma och får i sig för lite frukt, grönt och fisk, visar en ny studie från Livsmedelsverket. Men eftersom all forskning tyder på att vi lägger grunden för sunda matvanor i 3- till 5-årsåldern bör insatserna sättas in redan på förskolan, säger Hanna Sepp, universitetslektor i mat- och måltidsvetenskap vid högskolan i Kristianstad.

På Lofotens förskola i Stockholmsförorten Husby arbetar man med ett projekt i måltidspedagogik. Genom att utbilda både kockarna och pedagogerna är idén att maten också ska användas i pedagogiskt syfte inom flera delar av verksamheten.

– Det vi ser är att matvanorna i utsatta områden blir sämre och det som kopplas till dåliga matvanor som tandhälsa och övervikt också blir sämre, säger förskolechef Lena Rebane.

50 ungar i köket

Kocken Daniel Diaz förklarar medan han lagar dagens lunch, vegetarisk bolognese, pastaskruvar, sallad, bönor och majs.

– Det låter ju bra i teorin, men det är kanske inte praktiskt möjligt att ha 50 ungar i köket när man ska laga lunch, men man kan ju ändå få dem i matlagningen på annat sätt.

Numera går han till exempel ofta runt bland barnen, leker, skojar och pratar om vad som är i maten. De ska vara lek att prova nya saker, men det gäller också att inte ge upp om maten inte går ner första gången. Barnen kan också involveras genom att vara måltidsvärdar och berätta för sina kamrater vad som är i maten, de äldre barnen kan ha matråd där de får önska sina favoriträtter och så vidare.

Det är inte alltid det fungerar men då gäller det att hålla ut.

– I bland äter de jättemycket på en avdelning och nästan inte alls på en annan avdelning. Men om det är något de inte äter någon dag, så tänker jag att det här är ju gott. Och om det är gott då ska det funka, så det är bara att försöka igen. Det hjälper också att jag har pedagogernas stöd, att de gillar maten.

Hur låter moroten?

För att koppla ihop måltider och undervisning har man på Lofoten fokuserat på morötter under terminen. Morötter i olika färger har testats, räknats, och använts som penslar och målarfärg. Barnen får riva morötter och leka med dem. Grönsaker kan användas i undervisningen i mattematik eller geometri, säger förskoleläraren Laleh Talebi.

– Då kan man också testa att stoppa den i munnen. Hur låter det när man tuggar till exempel? Det märks att barnen är mer villiga att prova nya saker på det här sättet.

Ett annat bra exempel är rödbetor, säger Hanna Sepp. De har ju bra färg att måla med men det går bäst att måla om rödbetan är lite blöt.

– Hur gör man rödbetan blöt? Jo, genom att slicka på den eller kanske till och med tugga lite på den. Då blir tungan röd och det är kul att titta på i spegeln.

Även föräldrarna har involverats genom att bli bjudna på en "hårig macka", säger förskolechefen Lena Rebane.

– Vi gjorde det som mellanmål en dag där barnen fick göra en macka där de använde olika grönsaker som hår, näsa, mun och ögon och där de sen fick bjuda sina föräldrar.

Vuxnas ansvar

Det kan ibland vara lockande att ge barnen mat man vet att de äter även om den inte alltid är så nyttig. Men är det verkligen bättre, undrar Hanna Sepp.

– Det är vårt ansvar som vuxna att ge barnen bra mat och det är barnens ansvar att äta. Barnen måste också få lära sig vad det är att var mätt och vad det är att vara hungrigt.