Skövlingen förvärrade katastrofen

NYHETER

Intakta kuststräckor klarade flodvågorna bättre

Exploatering, skogsskövling och korallbrytning bär skulden till många människoliv.

Intakta kuststräckor drabbades inte lika hårt av flodvågskatastrofen.

– På de ställen befolkningen inte skövlat har effekten på människor och byggnader blivit betydligt mindre, säger Lennart Nyman, naturvårdsdirektör på Världsnaturfonden.

Mer än 150 000 människor miste livet den 26 december då flodvågorna svepte in och förstörde stora delar av bebyggelsen kring de drabbade områdena i Sydostasien. En stor del av skulden till detta står vi människor för, menar flera miljöforskare.

Exploatering och skövling längst med kuststräckorna har med största sannolikhet förvärrat katastrofens magnitud, skriver Dagens Nyheter i dag.

Bland annat har i stort sett halva beståndet av mangroveskogarna huggits ner i Thailand, Indien och Sri Lanka för att bereda plats för attraktiva semesteranläggningar och långa rena sandstränder.

– I princip har man bara lämnat kvar några vackra kokospalmer, säger Lennart Nyman, naturvårdsdirektör på Världsnaturfonden.

Naturliga skydd förstörda

Miljöforskare rapporterar nu om att tsunamikatastrofens verkningar hade kunnat mildras.

– På de ställen befolkningen inte skövlat har effekten på människor och byggnader blivit betydligt mindre, säger Nyman.

Fiske, skövling och korallbrytning har tagit död på de naturliga skydden.

– En stor del av korallreven och skogarna förstördes när flodvågorna kom, men de reparerar sig snart igen. När människan däremot plockar bort allting på en gång – då återhämtar det sig inte, säger Nyman.

Lagar följs inte

Både mangroveskogarna och korallreven hjälper till att stabilisera kustlinjen, och dessa har varit skyddade av lagstiftning i många år – men bara på pappret.

I verkligheten förmår inte myndigheterna se till att dessa följs.

– Kommer det en rik exploatör som lovar att bygga och skapa arbetstillfällen är det lätt hänt att myndigheterna släpper på lagarna, säger Nyman.

Från länder över hela världen strömmar nu stora summor pengar in för att hjälpa offren för en av århundradets värsta katastrofer. Nu har vi en chans att påverka, menar Nyman.

– Både FN och EU kan ställa hårda krav på hur pengarna ska användas. Och det är viktigt att vi tänker mer långsiktigt när återuppbyggnaden kommer igång.

Per Mattsson