Gammal debatt med storpolitiska följder

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-12

Dagens debatt om folkmord och riksdagens beslut har sina rötter mer än hundra år tillbaka i tiden.

Frågan som splittrar är hur många kristna som dödades under det Ottomanska rikets fall och om händelserna ska klassas som folkmord.

Kring förra sekelskiftet levde över två miljoner armenier i det som i dag är Turkiet. Efter första världskriget, 1922, tros bara 400 000 ha funnits kvar.

Förutom armenierna drabbades också andra kristna grupper hårt men exakt vad som hände råder det delade meningar om.

De flesta icke-turkiska historiker och experter menar att händelserna var folkmord. Men Turkiet nekar och frågan har orsakat flera diplomatiska kriser.

Första världskriget

Spänningarna började i slutet av 1800-talet och övergick i våldsamheter när armenier i Ottomanska riket hjälpte Ryssland mot sitt eget land under första världskriget.

Det sönderfallande Ottomanska riket reagerade med avrättningar och genom att fördriva armenier och andra kristna. De fördrivna tvingades på dödsmarscher genom nuvarande östra Turkiet.

Enligt Turkiet dog högst 400 000 armenier under den här perioden. Turkiet hävdar dessutom att de dog i strider som också krävde många muslimska turkars liv.

Författare åtalades

Frågan är mycket känslig i Turkiet och landet erkänner absolut inte folkmord. Dessutom är det straffbart att använda den beskrivningen.

Till exempel åtalades författaren och nobelpristagaren, Orhan Pamuk, sedan han i en intervju med en schweizisk tidning nämnt de mördade armenierna.

Debatten om folkmordet har också orsakat flera diplomatiska kriser. De senaste åren har Turkiet kallat hem ambassadörer från bland annat Kanada, Frankrike, USA och nu senast Sverige.

En känslig fråga

En av anledningarna till att debatten fortfarande lever är att dagens armenier är spridda över hela världen och kampen för att brotten mot dem ska erkännas som folkmord binder samman dem.

Ingen turkisk politiker vågar dock visa någon mjukhet i frågan eftersom frågan är så oerhört känslig bland väljarna.

Frågan kompliceras av att Turkiet är en av USA:s och EU:s viktigaste allierade i regionen och många hoppas att landet ska kunna spela en roll i framtida förhandlingar mellan Israel och palestinierna.

Fakta: Ottomanska riket

Ottomanska riket (kallas även Osmanska riket) är det turkiska imperium som uppkom på 1300-talet i Mindre Asien och som 1923 ersattes av den turkiska republiken.

Imperiet växte ständigt och omfattade i olika perioder delar av nuvarande Algeriet, Irak, Ungern och Jemen. I slutet av 1800-talet var dock riket kraftigt försvagat.

Efter första världskriget styckades Ottomanska riket upp och försvann i princip.

Ledaren Mustafa Kemal motsatte sig uppstyckningen och den 29 oktober 1923 utropades Turkiet till självständig republik.

Källa: NE