Vapenlagarna - frågan ingen vill ta i

avEric Tagesson

1 av 4
Michael Bloomberg.

Adam Lanza, 20, sköt ihjäl 26 människor.

Med sig till låg- och mellanstadieskolan i Newtown hade han ett jaktgevär och två pistoler – sin mammas legala vapen.

Nu väcks åter debatten om USA:s vapenlagstiftning.

– Men jag tror frågan snarare kommer handla om att skolorna ska ha fler beväpnade vakter, säger Björn Ottosson, expert på amerikansk politik.

”Jag tror inte i dag är dagen att tala om det”, svarade Vita Husets pressekreterare i går på frågan om USA:s vapenlagstiftning bör ses över.

Senare under dagen, i sitt tal till nationen, sa president Barack Obama att ”meningsfulla åtgärder” måste vidtagas. Men nämnde inte vapenlagar specifikt.

För vapenlobbyn i USA är stark. Vapenförespråkarna National Rifle Association har 4,3 miljoner medlemmar, och anses ha haft stort inflytande bland annat då George W. Bush vann valet 2000 mot Al Gore, som av motståndarna beskrevs som "anti-gun".

I många amerikanska delstater är det bara att gå in i en vapenaffär, visa legitimation och efter en snabb slagning i datorn för att kontrollera bland annat tidigare brottslighet och registrerat missbruk kan man köpa ett skjutvapen.

Grundlagsskyddad rättighet

Så sent som 2008 slog USA:s Högsta domstol fast att grundlagen ger varje invånare rätt att äga ett vapen.

I en valundersökning inför senaste valet uppgav runt hälften av alla röstande att någon i deras hushåll ägde ett skjutvapen och det finns i dag lika många legala vapen som det finns invånare i USA, runt 300 miljoner.

Det anses vara förklaringen på att vapenlagstiftningen aldrig blivit en valfråga – ingen kandidat vågar ta öppen ställning mot de generösa vapenlagarna.

– Presidenten har ägnat tre år åt att försöka undvika frågan om strängare kontroll av de som vill skaffa vapen, sa New Yorks borgmästare Michael Bloomberg i samband med dödsskjutningen på en biosalong i Aurora tidigare i år.

”Inget intresse”

Björn Ottosson är statsvetare på Stockholms universitet och expert på amerikansk politik. Han tror inte att gårdagens tragedi kommer påverka den amerikanska vapenlagstiftningen.

– Den här frågan kommer alltid upp på agendan vid sådan här händelser, men det finns inget intresse från varken demokrater eller republikaner att göra något. President Obama har inget politiskt mandat att göra något åt vapenlagstiftningen och vill inte ta upp frågan eftersom han vet att han inte kommer få igenom den in kongressen.

– Det finns en "vinge" av liberala demokrater som vill ha skärpt lagstiftning, men vingen är inte stark nog.

Björn Ottosson säger att förklaringarna till USA:s vapenvurmande är flera.

– Dels finns ju rätten att äga vapen inskrivet i grundlagen, som har en oerhört stark ställning, dels så finns det en särskild tradition med vapen - fäder lär sina söner hantera vapen och så vidare.

Beväpnade vakter

Han tror att vapenfrågan kommer diskuteras, som den alltid gör efter händelser som den i Newtown. Men den kommer inte leda till en strängare vapenlagstiftning.

– Och debatten kommer också handla om hur man upptäcker psykopater - och inte minst om att varje amerikansk skola ska ha minst en egen beväpnad vakt.