Därför nobbas screening: ”Vissa individer skadas”

avMary Mårtensson

Screening för prostatacancer skulle rädda många liv.

– Fördelen är att du hittar cancern tidigt då den är botbar, säger Jonas Hugosson, professor i urologi.

Men Socialstyrelsen säger nej.

I februari 2018 kom Socialstyrelsens beslut. Detta sedan man på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för att införa nationell screening för tidig upptäckt av prostatacancer med hjälp av PSA-test.

Om alla män i åldrarna 50-70 skulle kallas till screening med PSA-test, så skulle många liv kunna räddas. Efter tio till 15 år skulle screening förhindra mellan ett och fyra dödsfall i prostatacancer per tusen män.

1 av 2 | Foto: Thomas Johansson
Jonas Hugosson, professor i urologi vid Sahlgrenska akademin förordar inte screening för prostatacancer i dagsläget.

– Fördelen med screening är att du hittar cancern tidigt då den är botbar. Då kan man oftast också göra en mer begränsad operation, vilket innebär färre biverkningar, säger Jonas Hugosson, professor i urologi vid Sahlgrenska akademin samt överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Jonas Hugosson deltog som sakkunnig i Socialstyrelsens projektgrupp.

”Vissa individer skadas”

Ändå rekommenderar Socialstyrelsen inte screening för prostatacancer med enbart PSA-prov. Man bedömer att nyttan inte tydligt överväger de negativa effekterna på befolkningsnivå.

Det är samma bedömning som 2014.

Screening med enbart PSA-test skulle medföra att många män skulle riskera att få en prostatacancerdiagnos, trots att deras cancer aldrig skulle ha utvecklats till allvarlig sjukdom. Många skulle behandlas i onödan, med svåra biverkningar som följd.

– Med all screening är det så att vissa individer skadas och vid nuvarande screening, med enbart PSA för prostatacancer, är detta uppenbart, säger Jonas Hugosson.

”Många får diagnos i onödan”

– Många får en diagnos i onödan. De har en ofarlig cancer som de hade mått bättre av att inte veta om. De riskerar dessutom att få en behandling som de aldrig hade behövt och som kan leda till bestående biverkningar, säger han.

Samtidigt som screening med PSA skulle rädda liv skulle det få följande konsekvenser efter tio till 15 år:

  • 35-50 fler män per tusen män skulle diagnostiseras med prostatacancer i onödan (överdiagnostik) eftersom de har en cancer som bedöms som ofarlig.

  • Ungefär 30 av dessa män skulle få behandling för sin prostatacancer i onödan, eftersom de inte skulle utveckla någon allvarlig cancer.

Vanliga biverkningar

En stor andel drabbas av impotens som biverkning av behandlingarna. Även urinläckage är vanligt och ändtarmsbesvär efter strålning.

I stället för screening diskuteras nu organiserad PSA-testning.

Vad är skillnaden mellan det och screening?

– Det är en väsentlig skillnad. Vid organiserad prostatacancertestning bjuds män in till deltagande efter noggrann information om för- och nackdelar. Men man rekommenderar inte deltagande som vid ett nationellt screeningprogram, säger Jonas Hugosson.

Modellen prövas nu i Region Skåne med personlig inbjudan hem i brevlådan.

Text: Mary Mårtensson


Hösten 2016 drabbades Aftonbladets Richard Aschberg av prostatacancer.
Hans granskning av vården för de som drabbas av Sveriges vanligaste cancersjukdom avslöjade en rad missförhållanden. Visst blir många hjälpta, men många far illa. Och dör.
Här är ett urval av Richard Aschbergs artiklar, publicerade hösten 2017.
 
PLUS-LÄSNING
Richard Aschberg: ”Jag fick prostatacancer – slungades in i en ny värld”
Sex svenska män dör i prostatacancer – varje dag
Vägrades PSA-prov - då spred sig cancern till skelettet
Professorn: ”Många dör i prostatacancer i onödan”
Läkarna trodde Gunnars cancer var inflammerad muskel
”Grät med täcket över huvudet för att inte störa min fru”