Etik viktig när vårdrobotar tar plats

Foto: Pontus Lundahl/TT
Duschroboten Poseidon finns sedan slutet av förra året på äldreboendet Gutasunds i Gottsunda. Omkring tio brukare har testat roboten men den del har också tackat nej.
NYHETER

Robotar inom vården gör intåg på bred front och tekniken har stor potential för både brukare och personal.

Men vägen mot det robotiserade samhället är kantad av etiska fallgropar.

På Gutasunds äldreboende i Gottsunda utanför Uppsala har man tänt ljus på avdelningens badavdelning. Här finns sedan i december duschroboten Poseidon på prov. Genom att stiga in i den automatiserade kabinen är det tänkt att brukaren ska få en trevlig duschupplevelse och slippa en del av den utsatthet som intimhygien kan vara förknippat med inom omsorgen, samtidigt som personalen avlastas och kan göra annat under tiden.

Enligt Antonio Cabot, verksamhetschef på Gutasund, har gensvaret varit positivt och hittills har omkring tio brukare använt roboten. Men det finns också de som tackat nej.

– Då har vi stannat där, vi har inte försökt propsa på att den ska användas, säger Antonio Cabot och fortsätter:

– Vi har också närstående som sagt ”den här vill inte jag att mamma eller pappa använder”. Den passar inte alla. Man kan inte vara för dålig i sin sjukdom, då förstår man inte vad som händer.

Moraliskt problem

Och det är just detta etiken måste ta hänsyn till, påpekar Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet: Hur brukaren upplever att tekniken inverkar på integritet och självbestämmande, snarare än omsorgens intentioner.

– Det som gör gott för personalen i och med avlastning kan å andra sidan sätta brukarna i en alltför obehaglig situation med för mycket övervakning.

Enligt Nils-Eric Sahlin är också utformandet av den artificiella intelligens (AI), som styr hur roboten handlar, viktigare än själva mekaniken när det kommer till dessa avgöranden.

– Den här typen av robotar uppstår inte ur ingenting, någon har designat dem. I designen är det någons värderingar som har kommit in. Frågan är vems värderingar det är som gör att roboten gör det den gör? De värderingar som stoppats in kanske inte är de värderingar du och jag har, och då har vi ett moraliskt problem.

Japan ledande

Duschroboten testas nu i fem kommuner men de senaste åren har flera olika robothjälpmedel börjat användas i verksamheter runt om i landet. Dock ligger Sverige inte i framkant. När det kommer till robotinnovation har Japan tagit täten.

– Där har de ett annat förhållande till teknik, men de har också en demografisk situation med många äldre och det innebär att man inom teknikområdet söker det som kan ersätta det mänskliga arbetet, säger Per-Olof Egnell, verksamhetsledare inom innovation och e-hälsa vid Luleå tekniska universitet.

Rätten till självbestämmande

Liknande öde, förutspår han, kommer även Sverige att möta, vilket föreslås driva på robotiken.

– Många är oroliga över att en robot ska ersätta det mänskliga mötet. Men vi kommer att på olika sätt behöva gå in de här områdena och se efter om det finns situationer där vi kan använda robotar för att hjälpa oss?

Men om, eller när, det händer finns det en princip som måste vara överordnad den tänkta nyttan, anser Nils-Eric Sahlin och det är brukarens rätt till självbestämmande.

– Det gäller att du, precis som i vården i dag, har en möjlighet att tacka nej till det här på samma sätt som du kan tacka nej till en operation och i stället få acceptera att du har ont i knäet eller höften.