Mejla

Wolfgang Hansson

Nyttan med massavlyssning går att starkt ifrågasätta

Publicerad:
Uppdaterad:

Taktik bakom avlyssningsstopp

Stoppet för den nya NSA-lagen är bara tillfälligt.

Även med den nya lagen fortsätter USA:s gigantiska avlyssning.

Detta trots att nyttan med insamlande av enorma mängder data går att starkt ifrågasätta.

Avlyssningen av telefontrafiken i USA och till och från landet har pågått ända sedan terrordåden den 11 september 2001. Det var visselblåsaren Edward Snowden som 2013 avslöjade den enorma omfattningen av den amerikanska säkerhetstjänsten NSA:s övervakning. Direkt efter det ansågs han av president Obama och många andra amerikaner vara en spion som äventyrade USA:s säkerhet.

Men när dammet väl lagt sig hade den amerikanska administrationen svårt att motivera den enorma övervakningsapparaten som drabbade alla amerikaner helt utan urskiljning.

Så i den nya lagen har en rad viktiga inskränkningar införts. Den viktigaste är att NSA i framtiden måste gå till domstol i varje enskilt fall och begära ut information från telefonbolagen om vilka en misstänkt person ringt och hur länge de har pratat. Inte som i dag samla information om allas samtal.

Lagändringen togs med stor majoritet av representanthuset och stöds av Obama men har stött på patrull i senaten. Av olika skäl.

Några republikaner vill ha kvar NSA:s rätt till total övervakning.

Gratis

Senatorn Rand Paul, som ensam lyckades stoppa en tillfällig förlängning av den gamla lagen tills den nya är beslutad av kongressen, är något så ovanligt som en republikan som är emot massövervakning. Men det egentliga skälet till att han drev frågan så långt att NSA under en tid inte får ägna sig åt avlyssning överhuvudtaget är att han ställer upp i presidentvalet nästa år.

Särskilt som han vet att han inte kan stoppa den nya lagen. Bara tillfälligt försena den.

Omröstningen om lagen som är en del av den så kallade Patriots Act var ett perfekt tillfälle för Paul att rycka åt sig lite gratis uppmärksamhet. Som presidentkandidat gäller det att tränga igenom bruset. Något han verkligen lyckades med.

Paul framställs nu som USA:s fiende nummer ett. Genom att stoppa lagens förlängning anklagas han av kritiker för att hjälpa terrorister som vill slå till mot USA.

Vilket får ses som en ganska grov överdrift. Stoppet kommer förmodligen bara att vara maximalt en vecka. Dessutom är det högst osäkert hur mycket integritetskränkande massövervakning egentligen ger. Ansvariga inom NSA brukar hävda att ett stort antal terrordåd avvärjts tack vare avlyssningen. Men de kan sällan ge några konkreta exempel.

Inget slut

Politiker med insyn hävdar att det inte finns några fall eller på sin höjd ett fåtal när massövervakningen förhindrat terrordåd.

Den här typen av lagar är ofta till för att politikerna ska kunna visa att de gjort något.

Lägg till det att den allmänna stämningen i USA långsamt är på väg att skifta. Snart har det gått 14 år sedan terrordåden den 11 september och USA har inte drabbats av någon annan attack som ens är i närheten av dessa. Det är inte längre självklart att säkerheten i alla lägen ska övertrumfa skyddet för privatpersoners integritet.

Den föreslagna lagändringen innebär dock ingen slut på avlyssningen. Informationen om vem som ringer vem och hur länge måste fortfarande lagras av telefonbolagen. Om en särskild domstol godkänner det så måste bolagen lämna ut informationen. Övervakningen blir lite krångligare men inte omöjlig att genomföra.

Sprider sig

Samtidigt sprider sig övervakningstendenserna till vår del av världen. Ett halvår efter terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo inför Frankrike snart nya lagar som ger möjlighet att massövervaka medborgarna.

Ivern att avlyssna medborgarna ökar och minskar med närheten till terrorhot vilket är problematiskt för något så långsiktigt som lagstiftning.

I dag hade att det troligen varit omöjligt att få igenom Patriot Act som antogs i USA efter 2001.

Av: Wolfgang Hansson

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN