Mejla

Wolfgang Hansson

Pekade ut Turkiet som IS-allierad

Rysslands president Vladimir Putin kallade nerskjutningen av landets plan för ”En dolkstöt i ryggen av terroristernas medbrottslingar”.
Rysslands president Vladimir Putin kallade nerskjutningen av landets plan för ”En dolkstöt i ryggen av terroristernas medbrottslingar”.

NYHETER

Vad som händer nu hänger på hur president Putin reagerar på nedskjutningen.

Rysslands retorik mot Turkiet är stenhård. Men det avgörande är vad Putin gör, inte vad han säger.

Potentiellt står vi inför en mycket farlig situation. Jag vet inte när senast ett Nato-land sköt ner ett ryskt militärplan men ingen expert verkar kunna påminna sig att det någonsin hänt.

I fel stämningsläge kan nedskjutningen tas som en ren krigsförklaring med förödande konsekvenser som följd.

För två veckor sedan varnade Nato Ryssland för "extrem fara" om deras plan kränkte turkiskt luftrum. Både USA och Storbritannien stationerade samtidigt stridsflyg i Turkiet för att hjälpa landet "att försvara sitt luftrum".

Detta efter att ryska stridsflyg två gånger i oktober kränkt turkiskt luftrum, med efterföljande högljudda turkiska varningar.

Efter nedskjutningen uppmanade både Nato och FN de två länderna till lugn och att inte eskalera situationen. Även om Nato backade upp den turkiska versionen.

Initialt reagerade ryska talesmän i går med viss försiktighet och tonade ner det inträffade. Det gjorde inte Putin.

– En dolkstöt i ryggen av terroristernas medbrottslingar, sa den ryske presidenten.
Putin pekade med andra ord ut Turkiet som en allierad till Islamiska staten. De två stödjer olika sidor i Syrien där Ryssland bombar för att rädda Assad kvar vid makten medan Turkiet ser IS som en buffert mot en kurdisk stat.

Putin sa också att händelsen kommer att få allvarliga följder för Ryssland relationer med Turkiet.
En sådan åtgärd var att direkt försöka ställa in ryska turistresor till Turkiet. Ett sätt att slå mot den turkiska ekonomin. Fler åtgärder lär komma.

Men även om retoriken är stentuff så är det först om Putin gör något militärt som det innebär en allvarlig upptrappning. Ännu finns ingen indikation på det.

De hårda orden kan mycket väl i första hand vara riktade mot hemmaopinionen som ett sätt att visa att Ryssland inte låter sånt här passera.

Avgörande för fortsättningen blir också vilken av sidorna som lyckas bevisa att de har rätt. Om det ryska planet befann sig i turkiskt luftrum så var Turkiet i sin fulla rätt att skjuta ner det. Stämmer Putins påstående att planet befann sig en kilometer in i Syrien har Turkiet försatt sig och Nato i en besvärlig sits.

Putin har i vilket fall särskilda skäl att besinna sig.

Han har de senaste månaderna surfat på en framgångsvåg. Strategiskt visade sig hans beslut att börja bomba i Syrien att vara en lyckträff. Ryssland blev åter en storpolitisk aktör vars hjälp, eller åtminstone samarbete, västvärlden är i behov av. Utan Ryssland finns ingen chans till fred i Syrien.

Efter att länge ha varit utfryst av västvärlden efter annekteringen av Krim och kriget i Ukraina öppnades dörren åter för Putin för två månader sedan. Långsamt har han åter kunnat krypa in i den internationella värmen.

Kombinationen av inbördeskriget i Syrien och terrordåden mot det ryska charterplanet och Paris har fått världens ledare än försöka ena sig i kampen mot Islamiska staten.

När världens rikemansklubb G-20 höll toppmöte i Turkiet bara dagar efter Parisdåden hade Obama och Putin ett halvtimme långt samtal. Den ryske ledaren talade enskilt även med andra västledare.

Ryssland är på väg att definitivt åter etablera sig som militär stormakt. Om Putin skulle agera aggressivt efter nedskjutningen finns risk att han åter hamnar i kylan. Ett skäl att knyta näven i fickan och gå vidare.

Om inte ligger en upptrappning farligt nära. Eftersom ett antal Nato-länder bombar i Syrien, inklusive USA, Frankrike och Turkiet så finns risken för en direkt konfrontation i luften mellan ryska och Nato-plan.

Även om Ryssland det senaste dryga året uppträtt allmänt mer aggressivt längs olika gränser framstår det ryska planets överflygning som ett märkligt uppträdande.

Särskilt som Putin vill bli del av den internationella koalition som bekämpar IS. Som ett led i det får han på torsdag besök av Frankrikes president Hollande. De två ledarna är de som just nu är i störst behov av att ingripa kraftfullt mot Islamiska staten.

ANNONS EXTERN LÄNK

25 % medlemsrabatt på belysning hos Åhléns – handla här

Åhléns

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Ryskt stridsplan nerskjutet

Ryssland

Nato

Turkiet