Lövin om klimatkrisen: Se sanningen i vitögat

avTT

Foto: Erik Simander/TT
"Nu tror jag att världen börjar förstå hur dyrt det är att inte ställa om, vilka enorma kostnader det innebär med naturkatastrofer kopplade till klimatförändringarna: skördar som slår fel, våldsamma orkaner som förstör byggnader och infrastruktur, människor som svälter", säger klimatminister Isabella Lövin (MP).
Foto: Erik Simander/TT
"Just nu är det alldeles för billigt att köpa och slänga saker", säger klimatminister Isabella Lövin (MP).

Isabella Lövin (MP) reser till klimatmötet i Polen med hopp om att få till regler för att bromsa den globala uppvärmningen.

Samtidigt ifrågasätter hon världens politiska vilja att lösa klimatkrisen.

– Den är för svag. Vi behöver se sanningen i vitögat.

Sveriges klimatminister tar emot på sitt sparsamt inredda tjänsterum på utrikesdepartementet. Det osäkra regeringsläget har inte fått Isabella Lövin att rensa kontoret och packa de personliga tillhörigheterna – men det kan däremot påverka hennes resa till klimatmötet i Katowice.

– Jag tackade nej till Nobelfesten för att jag ska kunna åka tåg ner till Katowice. Men nu vet jag inte, vi får se hur det går med regeringsbildningen.

Syftet med mötet i Polen – COP24 – är att få till ett gemensamt regelverk för att nå målen som sattes vid klimatmötet i Paris 2015. Det bör vara så detaljerat och transparent som möjligt för att alla länders insatser ska vara jämförbara. Med det följer utmaningar som frågan om finansieringen.

– Det är ju där det hela tiden finns en misstro från utvecklingsländerna, att vi faktiskt ska leverera på löftena från Köpenhamn och från Parisavtalet, att de rika länderna ska hjälpa de fattiga länderna att ställa om, säger Isabella Lövin.

– Sedan behöver vi också signaler från alla länder att man är villiga att uppdatera och höja ambitionerna efter 2020.

Larm om klimatet

Larmrapporterna om klimatet avlöser varandra. Utsläppen av koldioxid i atmosfären beräknas i år bli högre än någonsin tidigare. Svenskarna flyger allt längre och allt oftare.

Och det är bara två nyheter från den senaste veckan.

I Paris 2015 enades länderna om att begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader jämfört med slutet av 1800-talet. Målet är att höjningen ska stanna på 1,5 grader.

Tre år senare konstaterar den svenska regeringens förhandlare i Katowice att världen är på väg mot en temperaturhöjning på 3 till 3,5 grader fram till år 2100. Enligt Världsmeteorologiska organisationen kan den bli upp till fem grader, vilket skulle innebära oöverskådliga konsekvenser för allt liv på jorden.

– Ska vi klara 1,5-gradersmålet behöver världen femfaldiga ansträngningarna. Vi behöver gå framåt mycket snabbare. Om vi klarar det eller inte beror ju på den politiska viljan. Ingenting annat, säger Isabella Lövin.

Hon säger sig tro att målen från Paris fortfarande går att nå.

– De går att nå rent tekniskt. IPCC (FN:s klimatpanel) har varit tydlig med att vi har ett fönster på tio år, och att vi behöver öka takten väsentligt.

Klimatskeptiker tar över

Men hon ifrågasätter den politiska viljan.

– För att vi ska klara det här behöver vi länder som går före och agerar, som visar att det går, och andra som kan följa efter. Så länge vi befinner oss i ett ställningskrig där alla pekar på alla och säger "inte just nu, någon annan får göra det senare" så kommer vi inte att klara det, säger Isabella Lövin.

Motstånd och hinder kommer i många former, säger hon: Det finns starka ekonomiska intressen i fossilindustrin, det är för billigt att flyga, för billigt att köpa och slänga saker, för att nämna några exempel.

– För att få den politiska viljan är det viktigt att alla medborgare visar att det här är viktigt och att man prioriterar den frågan. Annars kommer förändringarna tyvärr inte att kunna ske i tillräckligt snabb takt.

Samtidigt har klimatskeptiker tagit makten i några av världens största utsläppsländer: USA:s president Donald Trump vill dra sig ur Parisavtalet, och Brasiliens nyvalde president Jair Bolsonaro öppnar för en snabbare och mer omfattande skövling av Amazonas regnskog.

Rädd för hopplöshet

Då sätter Isabella Lövin sin tillit till delstater, regioner och företag i stället.

– Vi får hitta andra samarbetsaktörer och arenor att jobba med dem på. Det finns många sådana.

Trots sommarens värme, torka och bränder blev inte klimatfrågan den stora valfrågan i Sverige. Miljöpartiet tappade stort i höstens val.

– Jag är rädd för att man känner en hopplöshet, att det inte går att ställa om. Att Sveriges utsläpp är en droppe i havet och det inte spelar någon roll om vi går före. Men det menar jag är fel, säger Isabella Lövin.

Världen ser Sverige som ett föredöme, säger hon. Ett exempel som kan få andra att följa efter på att det både går att ställa om och ha ekonomisk tillväxt.

– Varje stad, varje delstat, varje region kan alltid säga "det vi gör spelar ingen roll". Men de positiva exemplen frigör kraften.

ARTIKELN HANDLAR OM

Paris