Miljökämpar bland favoriterna till fredspriset

Kristin Groth/TT

Publicerad 2023-10-01

Att utse en fredspristagare i en tid där krig och konflikter verkar dyka upp i världens alla hörn framstår inte som en lätt uppgift.

I fjol präglades priset tydligt av kriget i Ukraina. I år tror experter på en annan inriktning.

Den som rådfrågar spelbolagen om vem som är favorit inför beskedet om vem som ska tilldelas Nobels fredspris hittar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj högst upp på listorna.

Men även om Zelenskyj är i ropet är han i nuläget en krigsledare, och att ge honom ett fredspris vore inte helt problemfritt, anser det internationella fredsforskningsinstitutet Sipris chef Dan Smith.

– Om han får möjlighet att leda sitt land in i fred, då är det väldigt lämpligt för honom att få priset. Men i nuläget anser jag inte att det fungerar riktigt.

Fridays for future

Valet av fjolårets tre pristagare, den fängslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski från Belarus, den ryska människorättsorganisationen Memorial och ukrainska Center for Civil Liberties, hade en tydlig gemensam koppling till kriget i Ukraina. I år tror Dan Smith att kommittén behöver hitta ett bredare tema.

– Därför tror jag att det kan ha med klimatet att göra. Speciellt de som har insisterat på att hanteringen av problemet med klimatförändringar måste göras på ett sätt som tar hänsyn till behovet av rättvisa i hur problemet hanteras. De som har relaterat detta till frågor om fred.

Sedan flera år favorittippade Greta Thunbergs rörelse Fridays for future, känd för sina klimatstrejker, kan få en del av priset tror Dan Smith.

– Tillsammans med en ledare för en ursprungsbefolkning, möjligen den brasilianske miljöaktivisten Raoni Metuktire i Amazonas, säger han.

Globalt perspektiv

Inte heller Henrik Urdal, direktör för fredsforskningsinstitutet Prio i Oslo, tror att årets pris kommer att präglas av Ukrainakriget på samma sätt som i fjol. På hans lista med namn som han ser som toppkandidater för årets pris finns bland annat den iranska aktivisten Narges Mohammadi, den afghanska kvinnorättsaktivisten Mahbouba Seraj, Internationella domstolen i Haag och organisationen HRDAG, som använder vetenskapliga metoder för att analysera brott mot mänskliga rättigheter.

Henrik Urdal tror inte att Greta Thunberg och hennes rörelse är troliga kandidater i år, utan att kommittén vill titta på ett bredare globalt perspektiv.

Han anser också att kommittén ska vara försiktig med att slå fast att klimatet kan leda till konflikter, på grund av brist på tillräckligt tydligt stöd i forskning för det.

– Jag väljer då i stället att peka på kandidater som är urfolksaktivister och som jobbar med naturkonservering och klimatfrågor. Det tar också upp den ickevåldskamp hos många urfolksgrupper som är under press, i exempelvis Amazondeltat, säger han.