Bostäder till nyanlända – en stridsfråga som splittrar Skånes kommuner

avÅsa Passanisi

Foto: TT NYHETSBYRÅN

Skånes kommuner hanterar frågan om bostäder till nyanlända på olika sätt – nu riskerar skillnaderna att omkullkasta bosättningslagens funktion, enligt Länsstyrelsen i Skåne.

Bostäder för nyanlända är en fråga som splittrar regionen. Under de första 24 månaderna efter att en kommun tagit emot nyanlända erhålls ersättning från staten. Nu visar det sig att kommunerna agerar olika när pengarna, det så kallade etableringsstödet, är slut.

I Bromölla och Bjuv försöker kommunerna exempelvis erbjuda permanenta boenden. I Helsingborg omvandlas andrahandskontraktet för en etableringsbostad, automatiskt till ett förstahandskontrakt.

Och samtidigt som Malmö kommun strävar efter att kunna ge nyanlända fyraåriga kontrakt, sätter Vellinge och Staffanstorp en gräns vid två år. 

Anledningen till att det ser så olika ut i de skånska kommunerna har att göra med att bostadslagen från 2016, som tvingar alla kommuner att ta emot nyanlända och ordna bostäder åt dem, öppnar för tolkningar.

”Lagen förlorar sin funktion”

Att kommunerna agerar olika är något Länsstyrelsen nu reagerar emot. Gunilla Holmlin, integrationsutvecklare på Länsstyrelsen, menar att lagen ”förlorar sin funktion och verkan”.

– Då är vi tillbaka där vi var innan bosättningslagen trädde i kraft, säger hon till P4 Malmöhus.

Mavis Zander (M), ordförande i omsorgsnämnden i Vellinge, förklarar sitt beslut – att begränsa kommunens ansvar efter två år – med att nyanlända inte ska gå före i bostadskön.

– Vårt utgångsläge är att man ska hitta eget innan 24 månader har passerat.

I Helsingborg förs ett helt annat resonemang:

 – Utgångspunkten var att ta ansvaret, säger Peter Jansson (C) ordförande i fastighetsnämnden i Helsingborg, till P4 Malmöhus.

ARTIKELN HANDLAR OM

Skåne

Malmö

Bjuv

Vellinge