Sex av tio borde läsa vård eller pedagogik

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Jurek Holzer
Antalet nybörjare på lärar- och olika vårdutbildningar borde vara 33 procent högre än i dag för att tillgodose behovet. Att förse skola och vård med personal är inget lärosätena klarar själva, enligt UKÄ. Arkivbild.

Det är en snudd på omöjlig uppgift för högskolan att förse skolan och vården med tillräckligt många nyutexaminerade.

Behovet är så stort att sex av tio i varje årskull som lämnar gymnasiet med högskolebehörighet borde börja läsa till lärare eller till ett vårdyrke.

Det är Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som flaggar för stora utmaningar i sin nya rapport Framtidens behov av högskoleutbildade. Myndigheten har gått igenom 15 yrken, de flesta med legitimationskrav, inom vård och utbildning och räknat ut hur många nybörjare respektive utbildning skulle behöva varje år fram till 2035.

– Vi vet att det redan råder brist och kommer att råda brist i vissa yrken. Vad vi vill säga är att det är omöjligt att rekrytera så många studenter som behövs, så som söktrycket och lärosätenas kapacitet ser ut i dag Verksamheterna behöver förbereda sig för ett scenario där det inte går att tillfredsställa bristen av högutbildade med nyexaminerade, säger rapportförfattaren Bahar Faraz.

Räcker inte

Visserligen pågår flera projekt för att skapa bredare och snabbare vägar till ett legitimationsyrke. Exempelvis ska Socialstyrelsen inrätta ett vårdkompetensråd, i vilket högskolor, landsting och kommuner ska samverka för att bland annat säkra tillgången på praktikplatser. Inom utbildningsområdet finns bland annat lärarlyftet, för lärare som vill bredda sin behörighet, och grundutbildningarna ska ses över i hopp om att locka fler och få fler att fullfölja utbildningen. Men detta tar tid och kommer sannolikt inte att räcka.

– Vi vill verkligen betona att ansvaret inte kan ligga enbart hos lärosätena. Verksamheterna måste försöka behålla den resurs som finns, satsa på attraktiva arbetsplatser och kompetensutveckling, säger Bahar Faraz.

Nästan dubbelt så många

Enligt UKÄ:s analys är bristen särskilt alarmerande för fem av de 15 yrkena: ämnes-, yrkes- och grundlärare, röntgen- och specialistsjuksköterska. Allra störst behov av nya studenter har ämnesläraryrket – där borde antalet nybörjare vara 87 procent högre än i dag.

Totalt sett borde antalet nybörjare på de program som leder till de 15 yrkena öka från nuvarande cirka 27 400 per år till 36 600, vilket motsvarar en ökning på 33 procent. Då är inte den privata sektorns behov inräknat.

Endast tre av de 15 yrkena ser ut att ha balans mellan högskolenybörjare och behov: tandhygienist, tandläkare och sjuksköterska. Men vad gäller sjuksköterskorna vidareutbildar sig många till specialistsjuksköterska, vilket mycket väl kan leda till brist på de grundutbildade sköterskorna.

Dessutom: Bristyrken som socionomer, poliser och officerare finns inte finns med i UKÄ:s prognos på grund av brist på underlag. Det innebär att den offentliga sektorns behov av tillskott till bristyrken är långt större än 37 000 högskolenybörjare per år.

Publicerad: