Iran

Amnesty: Demonstranter sköts från helikopter

avTT

1 av 4 | Foto: Mostafa Shanechi/AP/TT
Demonstranter protesterar mot höjda bränslepriser i staden Sari den 16 november.

En helikopter skjuter ned mot människor på marken. Demonstranter springer bort från säkerhetsstyrkorna och blir beskjutna bakifrån.

Filmer, verifierade av Amnesty, visar det grova våld som proteströrelsen i Iran utsatts för av regimen.

Filmer som spridits på sociala medier från protesterna i november visar våld, kaos och förödelse. På en film ligger en sårad pojke på en bår och gråter. På en annan bärs en skadad man bort av demonstranter.

Människorättsorganisationen Amnesty International har inte fått tillåtelse att verka i Iran sedan 1979 men har kunnat verifiera flera av filmerna som spridits genom analyser som sedan jämförts med vittnesmål från landet.

– Rätten att använda dödligt våld är enligt internationell lag begränsad till fara för liv eller allvarliga skador och den faran har vi inte sett i de filmer och vittnesmål som vi kunnat verifiera, säger Nassim Papayianni, Iranexpert vid Amnesty International.

Minst 143 människor har enligt Amnesty dödats i demonstrationerna i Iran som bröt ut efter att bränslepriset chockhöjdes i mitten av november.

– Men det är många fler än så. Det här är bara de fall vi kunnat verifiera, säger Nassim Papayianni.

Majoriteten av dem har skjutits ihjäl och enligt Papayianni pekar allt på att våldet var beordrat uppifrån eftersom det var så utspritt över hela landet. Irans regering har avfärdat Amnestys siffror och hävdar att det rör sig om fem döda.

Utbrett missnöje

Bränslepriset må ha varit den utlösande faktorn för protesterna men missnöjet har bubblat länge. Nya sanktioner mot landet har slagit hårt mot befolkningen. Ekonomin dalar och arbetslösheten och inflationen är hög.

Under hela förra året bröt sporadiska demonstrationer ut. Människor som inte blivit betalda för sitt arbete har krävt lön för att kunna försörja sig. Kvinnor har slängt av sig slöjor, busschaufförer, studenter och lantbrukare har krävt bättre villkor och människorättsaktivister har demonstrerat mot styret.

Regimens svar har varit stenhårt. Hårdare slöjlagar har införts och systematiska tillslag och gripanden av människorättsaktivister har utförts under 2019, enligt Amnesty.

Bara ett par dagar efter att bränsleprotesterna startat ströps internet i hela landet i flera dagar. Plötsligt blev det omöjligt att kommunicera via sociala medier, vilket är vanligt i Iran bland annat för att undvika övervakning från regimen, eller att sprida information om vad som pågick på gatorna.

– Vi har aldrig sett en nationell stängning av internet förrän nu, säger Papayianni.

– Det är en del av den större bilden av hur staten har arbetat för att kuva samhället.

Slogs tillbaka

Den 20 november utropade president Hassan Rohani seger över bränsleprotesterna. I måndags utlystes en demonstration till stöd för regeringsmakten som befolkningen uppmanades att delta i. Internet är tillbaka igen och begravningsbilder på dödade demonstranter fyller flödena i sociala mediekanaler i landet.

De stora demonstrationerna verkar ha slagits tillbaka för den här gången. Men missnöjet finns kvar och det är inte troligt att regimen kommer att lyssna på befolkningens krav på förändring, enligt Papayianni.

– Det är svårt att förstå hur situationen ska bli bättre om folkets klagomål inte bemöts. Historiskt sett är regeringens reaktion att undertrycka samhället ännu mer, säger hon.

ARTIKELN HANDLAR OM