Polisernas nödrop: Våra datasystem är föråldrade

NYHETER

Polisens datasystem utvecklades i början av 1990-talet.

Inspektörer larmar om att de varken kan göra frisökningar eller matcha anmälningar.

– Det är ohållbart, man löser ju ingenting när det inte går att få en träff, säger Mats Kemi, inspektör på avdelningen grova brott hos Stockholmspolisen.

1 av 2 | Foto: Henrik Martinell
Polis arbetar i datasystemet RAR (Rationell anmälningsrutin).

Polisen har länge använt ett åttiotal datasystem parallellt, bland annat RAR (Rationell anmälningsrutin) som byggdes i början av 1990-talet. Där rapporteras alla händelser och misstänkta brott.

Flera poliser som Aftonbladet talat med är missnöjda med RAR, framför allt eftersom det inte går att göra frisökningar och få träff på anmälningar.

– Om vi påträffar en död person kan vi exempelvis inte gå in i RAR och göra frisökning på signalement hos försvunna personer utan vi måste manuellt gå igenom alla anmälningar, säger Mats Kemi som är inspektör på avdelningen grova brott hos Stockholmspolisen.

Sammanlagt handlar det om mellan 7 000 och 10 000 anmälningar per år.

Tog månader att identifiera

I minidokumentären Okänd man 189925 granskar Aftonbladet TV fallet med försvunna Jimmy, 33, som det tog polisen sex månader att identifiera. Ett av huvudproblemen var just polisens föråldrade datasystem.

– Självklart gjorde vi sökningar på Jimmys signalement och tatueringar. Men eftersom han inte var daktad och med i vårt signalementsregister fick vi ingen träff, säger Mats Kemi.

För att en död person och en person som anmälts försvunnen ska kunna matchas måste personen tidigare ha varit misstänkt för ett grövre brott.

– Om man inte blivit daktad så är man i praktiken omöjlig att hitta via frisökningar, säger Mats Kemi.

Han och många andra poliser som Aftonbladet varit i kontakt med efterfrågar ett mer modernt datasystem.

– Med våra system blir man självklart förbannad eftersom man inte kan lägga in sökparametrar och få träff med en annan anmälan. Det är ohållbart, man löser ju ingenting när det inte går att få en träff på grund av föråldrade system, säger Mats Kemi.

Satsade 100 miljoner

År 2011 tog polisen in ett nytt modernt datasystem som hette Pust Java. Resultatet var enligt dåvarande rikspolischefen en succé och handläggningstiden minskade. Men redan efter ett par månader meddelade polisledningen att de skulle stänga systemet, som kostat 100 miljoner att bygga.

Orsaken var att de ville införa ett standardsystem för alla polisanställda. Trots kritiska röster lanserades år 2014 systemet Pust Siebel som var omständigt och svårt att använda. Redan efter några månader skrotades det. Sedan dess arbetar man bland annat i RAR, från 90-talets början.

Polisens utvecklare: ”Misslyckande”

Pontus Oscarsson arbetar på Nationella operativa avdelningen med metod- och IT-utveckling.

– Sedan årsskiftet har polisen, genom ett antal applikationer skaffat sig en utökad förmåga att göra sökningar i sitt utredningssystem. Dessa applikationer har förenklat och effektiviserat sökningar på exempelvis signalement.

Hur kommer det sig att det här inte är känt bland poliser ute i landet?

– I alla stora organisationer med komplexa uppdrag och komplex verksamhet finns en inbyggd fördröjning i att fullt ut nå ut med information och införa nya arbetsmetoder och IT-stöd. Vår ambition är dock att nå ut med information om detta till så många medarbetare som möjligt, säger Pontus Oscarsson.

Vet du mer? Tipsa vår reporter på [email protected]