Fredspriset till Liu Xiaobo

Publicerad:
Uppdaterad:

Oslo.

Nobels fredspris går i år till den kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.

Regimkritikern Liu Xiaobo har varit kandidat till Nobels fredspris i flera år, uppmärksammad för sin kamp för demokrati i Kina.

Han dömdes i december i fjol till elva års fängelse för uppvigling sedan han varit med och skrivit Charta 08 - ett manifest med krav på långtgående politiska reformer i Kina. Manifestet förespråkar bland annat flerpartisystem och respekt för mänskliga och demokratiska rättigheter; religionsfrihet, mötesfrihet och yttrandefrihet.

Liu Xiaobo får priset för sin "långa och icke-våldsamma kamp för centrala mänskliga rättigheter i Kina. Den norska Nobelkommittén har länge menat att det finns ett nära samband mellan mänskliga rättigheter och fred", skriver Nobelkommittén i Oslo.

Nobelkommittén kan inte själv ta kontakt med pristagaren eftersom han sitter fängslad, men hoppas kunna nå Liu Xiaobo genom kinesiska myndigheter.

I sin första officiella kommentar efter prisbeskedet upprepade Kinas regering sin ståndpunkt att Liu Xiaobos agerande går stick i stäv med fredsprisets avsikter, rapporterar nyhetsbyråerna från Peking.

Pekingregeringen sade också åter att det inträffade kan skada relationerna mellan Norge och Kina.

– Vi förhåller oss till Alfred Nobels vilja och de (Kina) får reagera på vår beslut som de vill, sade Nobelkommittén i Oslos ordförande Thorbjörn Jagland sedan han läst upp motiveringen.

– Kina kan inte ta till åtgärder mot Norge för att de är oeniga om vem som mottog fredspriset, påpekade Norges utrikesminister Jonas Gahr Störe.

– I ett land som Kina kan det vara svårt att förstå att det är skillnader mellan en oavhängig kommitté och den norska regeringen.

Det senaste decenniet har Kina gjort stora ekonomiska framsteg, som knappast har sin motsvarighet i historien, påpekade Jagland.

– Kinas nya status måste innefatta ökat ansvarstagande. Kina bryter mot flera internationella överenskommelser som landet skrivit under, liksom mot egna bestämmelser om politiska rättigheter, sade Jagland, och citerade grundlagsartiklar som garanterar yttrandefrihet, press- och mötesfrihet.

Lius hustru Liu Xia hindrades efter prisbeskedet att tala med de journalister som samlats utanför hennes bostad i Peking.

Hon bor i ett stort hyreshus och vakter var utplacerade utanför byggnaden. Skyltar utanför kungjorde också att intervjuförbud rådde på platsen.

– Journalisterna knuffas över åt ena sidan medan polisen tar bilder av dem, rapporterade norska tidningen Dagbladets utsända.

Efter en stund fick AFP ändå kontakt med Liu Xia på telefon.

– Jag är så begeistrad, så begeistrad, jag vet inte vad jag ska säga, sade fredspristagarens hustru.

– Jag vill tacka alla som stödjer Liu Xiaobo. Jag vill tacka Nobelkommittén, (de tidigare pristagarna) Vaclav Havel och Dalai lama samt alla människor som stött Liu Xiaobo, fortsatte hon, och vädjade till regimen att släppa maken.

Liu Xia kommenterade i veckan förhandsspekulationerna om att hennes man skulle tilldelas priset.

– Regeringen är emot det eftersom den befarar att det skulle dra mer uppmärksamhet till Liu Xiaobo och till Kinas situation, sade hon till AFP.

Amerikanska CNN:s nyhetskanal spärrades i Peking efter det att Nobelkommittén i Oslos offentliggjort årets pris.

Fakta: 2000-talets fredspristagare

2009: USA:s president Barack Obama.

2008: Finländske fredsmäklaren Martti Ahtisaari.

2007: FN:s klimatpanel IPCC och USA:s förre vicepresident Al Gore.

2006: Bangladeshiern Muhammad Yunus och hans Grameen Bank för fattiga.

2005: Internationella atomenergiorganet IAEA och dess chef Mohamed ElBaradei.

2004: Kenyanska miljökämpen Wangari Maathai.

2003: Iranska advokaten Shirin Ebadi.

2002: USA:s expresident Jimmy Carter.

2001: FN och dess chef Kofi Annan.

2000: Sydkoreas president Kim Dae-Jung.

TT-NTB

Publicerad: