De slukas i räntegapet

avJoachim Kerpner, Susanna Vidlund, Mikael Stengård

Stefan Ingves rasar mot bankerna

1 av 2 | Foto: KRISTINA WIRÉN
Mindre i plånboken För två år sedan flyttade Rebecca Elmqvist, sambon och de tre barnen in i huset i Kalmar, med lån på omkring 1,3 miljoner kronor. ”Då var det väldigt låga räntor. På två år har månadskostnaden höjts med 2 000 kronor”, säger hon.

Riksbankens reporänta är på väg mot rekordlåga nivåer.

Men bankerna vägrade i går följa efter med sina boräntor.

Nu rasar både Riksbankschefen Stefan Ingves och Sveriges ledande nationalekonom mot bankerna.

I går sänkte Riksbanken reporäntan från 1,75 procent till 1,50.

Men kunderna får inte ta del av räntefesten. De fyra­ storbankerna och SBAB meddelade att de bara sänker sin tremånadersränta med drygt 0,1 procentenheter.

Skyller ifrån sig

Det gör gapet mellan reporäntan och bankernas boräntor rekordstort.

På ett år har den rörliga boräntan blivit cirka en procentenhet dyrare, från 3,40 till 4,30 procent. Riksbankens reporänta är efter gårdagens sänkning nu tillbaka på exakt samma nivå som för ett år sedan.

Bankjättarna försvarar skillnaden med att det inte finns något samband mellan deras och Riksbankens räntor längre.

Nonsens, kontrar riksbankschefen Stefan Ingves:

– Det är svårt att hävda att det inte skulle finnas något samband, säger han.

Lars Calmfors, en av Sveriges ledande nationalekonomer, instämmer. Han kallar bankmarknaden för ett ­oligopol som helt saknar konkurens.

– Helt klart är det så att bankerna har ökat sina marginaler på det de själva ­betalar för att låna upp pengar och det de tar ut av låne­tagarna. De vältrar över ökade kostnader på kunderna.

En av låntagarna som drabbas är husägaren och Nordeakunden Rebecca Elmqvist, 35.

– Jag finner inte ord. Det är fruktansvärt tråkigt, nästan som att de sparkar på oss. Det är klart att vi hoppas få något tillbaka också, inte ­bara de stora aktieägarna. Det är alltid de som tjänar på sådant här, säger Rebecca.

”Kan inte detaljstyra”

I år delar storbankerna ut 25,2 miljarder kronor. De fyra största aktieägarna – Folksam, svenska staten, Investor och Industrivärden – får 4,1 miljarder.

Familjen Wallenbergs maktbolag Investor anser att aktieutdelningen på 800 ­miljoner till bolaget är rimlig:

– Investor investerade drygt tre miljarder i SEB:s nyemission för knappt tre år sedan, för att stärka upp så att de skulle kunna fortsätta bedriva sin verksamhet på ett bra sätt. Det är rimligt att vi får en viss återbäring, ­säger informationschefen Oscar Stege Unger.

Borde inte SEB ge bankkunderna återbäring också?

– Vi kan inte gå in och ­detaljstyra vad de ska göra.

Vet mer/Bankernas miljardregn

Svenska staten (äger 13 procent av Nordea) får 1 951 miljoner – nästan två miljarder.

”På senaste årsstämman agerade vi för att begränsa utdelningen genom att inte ställa oss bakom styrelsens förslag”, säger bankminister Peter Norman.

Investor (20 procent av SEB) får 798 miljoner.

”Det är rimligt att vi får en viss återbäring för de pengar vi satsar”, säger informationschefen Oscar Stege Unger.

Industrivärden (10 procent av Handelsbanken) får 780 miljoner.

”Alla aktieägare har investerat i Handelsbanken för att ha en rimlig avkastning”, säger Industrivärldens kommunikationschef Sverker Sivall.

Folksam (9 procent av Swedbank och 1 procent av Handelsbanken) får 571 miljoner i aktieutdelning.

”Aktieägarna har mellan 2001 och 2010 inte fått en krona netto. Banken har delat ut till aktieägarna lika mycket som aktieägarna stoppade in i nyemissionen 2008–09”, säger Folksams vd Anders Sundström.

Bankernas aktieutdelning 2011

Nordea 9,5 miljarder

Swedbank 5,8 miljarder

SEB 3,8 miljarder

Handelsbanken 6,1 miljarder

Bankernas vinster 2011

Nordea 32 miljarder

Swedbank 11,7 miljarder

SEB 15,3 miljarder

Handelsbanken 12,3 miljarder