Allt vanligare med outbildad förskolepersonal

avTT

Foto: Pontus Lundahl/TT
Mindre barngrupper, men en ökad andel outbildad personal, visar Skolverkets statistik. Arkivbild.

En växande andel av förskolans personal saknar utbildning för att arbeta med barn. I de sämst rustade kommunerna har hälften av de anställda inte rätt kompetens.

– Detta är naturligtvis bekymmersamt, säger undervisningsråd Magdalena Karlsson vid Skolverket.

Till det positiva i Skolverkets senaste statistik hör att barngruppernas storlek fortsätter att krympa. I fjol fanns 15,3 barn i den genomsnittliga barngruppen, jämfört med 15,9 barn 2016.

Två viktiga förklaringar är riktmärken och statsbidrag: Skolverket har de senaste tre åren betalat ut drygt 2,3 miljarder kronor för att minska barngruppernas storlek. Och för två år sedan infördes riktmärken som säger att småbarnsgrupperna bör bestå av 6–12 barn och grupperna med lite större barn 9–15 barn.

– Forskningen visar att stressnivåerna höjs och känslan av otrygghet hos små barn ökar i en grupp med många andra barn och vuxna. Därför är det viktigt att man försöker göra så att barnen inte behöver vara i en sådan miljö, säger Magdalena Karlsson.

Stora skillnader

Samtidigt visar statistiken att andelen förskolepersonal som helt saknar utbildning för att arbeta med barn ökat till 30 procent 2017, en ökning med 1,5 procentenheter sedan 2016. Nedbrutet på kommunala respektive fristående förskolor var andelen 27 respektive 41 procent. Skillnaden mellan kommuner (alla förskolor inräknade) är ännu större. I Sölvesborg saknar endast sju procent av förskolornas personal utbildning för barn, medan motsvarande andel i Arjeplog är 56 procent.

– Vi vet från forskningen att personalens utbildning och kompetens är den absolut viktigaste kvalitetsfaktorn i förskolan. Det handlar om att ha utbildade och kompetenta förskollärare och barnskötare, säger Magdalena Karlsson.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) anser att skillnaderna i landet är oroande och menar att läget kräver ännu större satsningar.

– Det här visar att vi behöver tillgång till högre utbildning i hela landet. Det har funnits en diskussion om att lägga ner lärarutbildningar. Vi ser att vi i stället behöver säkra en högkvalitativ lärarutbildning över hela landet. Det är avgörande för att vi ska ha behöriga lärare i förskola och skola.

Färre sökande

Andelen förskollärare låg på 40 procent i fjol, en liten ökning från 2016. Men färska siffror från Universitets- och högskolerådet visar att förskollärarutbildningen lockar färre. Andelen sökande till hösten har minskat med hela 13 procent, när förskollärarutbildningen i stället borde växa.

– Det känns inte alls bra att se den siffran, kommenterar Magdalena Karlsson.

Hammarö kommun ligger bäst till, med hela 75 procent som har förskollärarexamen, medan Ydre endast har 16 procent. Hammarö hade för övrigt den högsta andelen även 2016. Det är resultatet av en medveten strategi, enligt förvaltningschef Björn Svantesson.

– Att vi har förskollärarutbildning vid Karlstads universitet är en förklaring. Men vi jobbar för att ha utbildad personal på avdelningar och det i sig lockar fler utbildade. Nöjda vårdnadshavare och en stolthet bland de anställda – sådant sprider sig, säger han.