Psykologen: Alla som smiter är inte onda

Foto: Vilhelm Stokstad / TT
Enligt Ann-Christine Samuelsson, psykolog med forensiskt specialistområde inom kriminalvården, beror en del smitningsolyckor på stress. Arkivbild.
NYHETER

Förra året anmäldes rekordmånga smitningsolyckor. För bara en vecka sedan dödades en flicka i en olycka som väckte starka känslor. Men det behöver inte vara ondska som gör att gärningsmän smiter.

– Man kan drabbas av panik, säger psykologen Ann-Christine Samuelsson.

2017 anmäldes hela 29 029 smitningsolyckor enligt Brå (Brottsförebyggande rådet). Ann-Christine Samuelsson, psykolog med forensiskt specialistområde inom kriminalvården, säger att många beslut man tar under stor psykisk press avgörs av hur man klarar av att hantera extrema stressituationer och vilken erfarenhet man har av det.

– Vi vet att folk är extremt stressade, de sover ganska dåligt, de ska hinna med väldigt mycket, man är ganska trött i trafiken och sysslar i större utsträckning med annat i bilen vilket leder till bristande uppmärksamhet. Det leder till fler trafikincidenter och trafikolyckor – som man lämnar för man orkar helt enkelt inte ta hand om det också, säger hon.

En annan förklaring till varför folk smiter kan vara att de vill undvika att åka fast för andra brott, som att ha kört påverkad eller utan körkort.

"Det bara blev så"

En persons känslomässiga utveckling och funktion spelar också in. Enligt Samuelsson är det troligt att man stannar kvar vid platsen och försöker hjälpa till om man är en trygg och stabil individ med god empati och sympati.

– Men en person som känslomässigt inte fungerar kan uppvisa ett avvikande beteende genom att den de facto inte känner så mycket, inte bryr sig, säger hon och fortsätter:

– Eller att man blir så ambivalent i stunden att man blir extremt känslomässigt överbelastad och får panik, blir rädd och avviker från en plats utan egentlig orsak.

Det händer att hon träffar klienter som avvikt från en olycksplats utan att ha någon konkret förklaring till varför de gjort det.

– Det bara blev så. Det sker per automatik när paniken slår till, det behöver inte vara en kalkylerad handling som är ond eller negativ, det sker bara i stunden.

Paralyserad i dygn

Extrema stressituationer kan leda till att hjärnan blir paralyserad.

– Det betyder att hjärnan stänger av både tankar och känslor och människan blir mer automatiserad och klarar då av att göra automatiserade handlingar som att sätta sig i trygghet eller köra bil till exempel. Alternativt att personen hamnar i en flykt- och kamprespons, alltså ett överlevnadsperspektiv. Så om en helt vanlig människa lämnar olycksplatsen så betyder inte det alltid att den gör det av illvilja, säger hon.

Hon beskriver att man kan göra "märkliga och udda saker" under tiden man är paralyserad.

– Man kan fullständigt stänga av och det kan ta flera dygn innan det släpper och däremellan kan man göra saker per automatik i ett mer emotionellt neutraliserat överlevnadstillstånd, säger Samuelsson.