Ny barnlag får kritik

Foto: Hossein Salmanzadeh/TT
Genom att göra barnkonventionen till lag hoppas regeringen få skarpare verktyg för att tillgodose barns rättigheter. Arkivbild.
Foto: Hossein Salmanzadeh/TT
Lena Hallengren presenterar nyheten vid lunchtid i dag. Arkivbild.
NYHETER

Trots hård kritik går regeringen vidare med lagförslaget om att göra barnkonventionen till svensk lag.

Juridikprofessor Mårten Schultz varnar för oönskade effekter.

– Det är ett dokument som svårligen låter sig införlivas i vanlig lag, säger Schultz, som är professor i civilrätt inriktad på skadeståndsrätt.

Regeringen beslutade i somras att barnkonventionen ska bli lag den 1 januari 2020. Nu står det klart att det formella beslutet att lämna en proposition till riksdagen fattas i morgon.

Detta sker trots att flera juridiska instanser avstyrkt förslaget, bland annat med argumentet att formuleringarna i konventionen är för vaga för att tillämpas i domstol.

Utkräva ansvar

Även de tunga juristerna i Lagrådet har invänt, och bland annat pekat på att artiklarna i konventionen redan återspeglas väl i svensk lag.

Mårten Schultz anser inte att det är självklart att ett införlivande av barnkonventionen i svensk lag skulle stärka barnens rättigheter. Framför allt ser han risker kring frågan om huruvida ansvar ska kunna utkrävas eller inte.

– Om vi tillåter att barnkonventionen blir ansvarsgrundande innebär det massor med svårigheter. Ska man kunna få skadestånd för att man som barn inte fått tillräckligt med kunskap om vad som står i barnkonventionen (vilket stadgas i en av artiklarna)? Hur ska man se på rätten till en meningsfull fritid – ska kommunen bli skadeståndskyldig om man haft en meningslös fritid? frågar han.

Samtidigt riskerar alternativet – att Sverige inte tillåter att barnkonventionen kan läggas till grund för ansvar – att underminera konventionens status.

– Då blir ju barnkonventionen någon slags b-rättigheter i vårt rättighetssystem, och det blir inte heller bra, säger Schultz.

Tydliga brister

Statsminister Stefan Löfven slog i sin första regeringsförklaring 2014 fast att barnkonventionen skulle bli svensk lag. En utredning om saken visade att det fanns tydliga brister i hur barns rättigheter tas tillvara i Sverige, bland annat fungerar inte alltid regeln om barnets bästa och barn får inte alltid komma till tals i frågor som rör dem. Sverige har även vid flera tillfällen fått kritik från FN:s barnrättskommitté för att inte tillräckligt bra leva upp till bestämmelserna.

Mårten Schultz påpekar att frågan inte är svart-vit.

– Allt är inte ansvarsjuridik, det kanske finns andra fördelar som väger upp. Det kanske har gynnsamma effekter för exempelvis migrationsjuridiken eller familjerätten, som gör att man tycker att det är värt att hantera de här svårigheterna, säger han.