Tegnells teori får stöd – men andra är tveksamma

Statsepidemiologen om Sveriges höga dödstal

Av: Benjamin Ekroth, Nivette Dawod, Linus Lindgren

Publicerad:
Uppdaterad:

Anders Tegnells teori om att förra årets milda influensasäsong kan vara en delförklaring till Sveriges höga dödstal får medhåll från flera andra forskare.

Men statsepidemiologens motsvarigheter i Norge och Finland är mer tveksamma.

Anders Tegnell presenterade en möjlig förklaring till varför Sveriges dödstal under coronapandemin har varit så höga jämfört med våra i grannländer i torsdagens Dagens Nyheter.

Enligt honom kan en del av förklaringen ligga i att Sverige hade en mild influensasäsong 2019. Detta ska enligt honom ha lett till att många av de svaga och sjuka inte dog som en följd av influensan – istället dog dessa människor när coronaviruset kom till Sverige.

– Den nya rapporten visar att det finns en stark koppling mellan låg överdödlighet i influensa och hög överdödlighet i covid-19. Och vice versa, säger Anders Tegnell till tidningen.

Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.
Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.
Foto: Håkon Mosvold Larsen / TT NYHETSBYRÅN
Norges Frode Forland.

Kan vara en del i förklaringen

Niklas Arnberg är professor i virologi och expert på virusinfektioner. Han säger att han ännu inte har kunnat studera Tegnells teori på djupet, men att den låter fullt rimlig.

– Om det är så att vi under senaste året eller åren har haft en låg överdödlighet i influensa i jämförelse med våra grannländer så kan detta i alla fall delvis förklara varför Sverige har haft en förhållandevis hög dödlighet i covid-19, säger han.

Hur stor del av förklaringen det skulle kunna ha på den svenska dödsstatistiken går det inte att svara på nu, enligt Niklas Arnberg. Det kräver ytterligare studier.

– Jag säger inte emot Tegnell om den här teorin. Tvärtom är det en intressant tanke, säger han.

Foto: TT
Agnes Wold.

Kan leda till fler dödsfall

Enligt Niklas Arnberg kan kommande influensasäsonger påverkas både negativt och positivt av coronapandemin.

– I och med att folk håller social distans så bör detta bidra till att vi får förhållandevis färre fall av influensa. Men, om en människa ändå blir sjuk av covid-19 och inte hinner återhämta sig innan man drabbas av influensa, så finns en risk för att detta bidrar till mer allvarlig sjukdom eller till och med död, jämfört med om man endast drabbas av influensa, säger han.

Han poängterar också att antalet fall av både influensa och covid-19 även styrs av yttre faktorer som till exempel klimatet, och att en förhållandevis kall och torr vinter skulle kunna leda till fler fall av sjukdomen jämfört med om vi får en mild och fuktig vinter.

Medhåll från Olsen

Även den annars ofta kritiska forskaren, Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, ger statsepidemiolog Tegnell rätt för sin teori. I alla fall delvis.

”Det finns en viss poäng i det. Om influensan 2019 var mild dog färre av de äldsta. Det var sannolikt fler ur den gruppen som dog under covidpandemins mest aggressiva fas”, skriver han i ett sms till Aftonbladet.

Han tycker däremot inte att det förklarar Sveriges höga dödstal i förhållande till våra grannländer.

”Det är en delförklaring, men inte en upplysning”, skriver Björn Olsen.

Wold: Måste kunna jämföra siffror

Att jämföra siffror i antalet döda får ofta kritik för att vara okänsligt. Men enligt Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, betyder inte jämförandet av siffror att det inte är sorgligt att människor dött.

– Nej, hur skulle man annars kunna göra vetenskap? Om man inte får räkna så skulle vi inte komma någonstans här i världen. Det gäller hela läkaryrket och den svenska vetenskapen. Det är klart att det handlar om patienter, men du måste ändå hålla huvudet kallt, säger hon.

Tveksamma

Både Finlands hälsosäkerhetschef Mika Salminen och smittskyddsdirektören Frode Forland i Norge är dock tveksamma till Tegnells teori.

– Så vitt vi kan se är det inte influensan som ligger bakom den stora skillnaden mellan Sverige och Norge, säger Frode Forland till Dagens Nyheter.

Mika Salminen säger till DN att han inte är främmande för idén om att låg överdödlighet under en period av influensa skulle generera högre överdödlighet när nästa hot kommer.

– Det är förstås en möjlig delförklaring. Men det är kanske inte någonting som vi tänker skulle vara den främsta orsaken, säger han.

Foto: TT
Björn Olsen.
Publicerad:

LÄS VIDARE