Kurvan förklarar det historiskt gråa vädret – inversion från Ryssland

Publicerad:
Uppdaterad:

NYHETER

Förra gången december var så grått i stora delar av Sverige var på 30-talet.

Boven i dramat är det ryska högtrycket, som skapar väderfenomenet inversion.

Det är när varm luft ovanifrån trycker ner luften nära marken och får den att stå stilla, vilket ökar risken för att den förorenas.

Att vädret är supergrått vet alla som tittat ut genom fönstret de senaste veckorna. Att det beror på ett högtryck från Ryssland vet den vetgirige som kollat på väderrapporterna. Men att det är en så kallad inversion som håller den marknära luften stilla vilket i sin tur ackumelerar stadens alla föroreningar, det vet Mikael Sjöstrand, meteorolog på klart.se.

– Högtryck är när luften som vanligtvis är ganska högt upp i atmosfären sjunker och rör sig mot marken. Högtrycket skapar ett lager som är varmare än luften nära marken och på grund av fysikens lagar är kall luft tyngre än varm. Därför stannar den kallare luften kvar nära marken. Det är dessa olika lager, skiktningarna, som kallas för inversion, säger han.

Mikael Sjöstrand
Foto: BJÖRN LINDAHL
Mikael Sjöstrand
Foto: SMHI
Så här såg inversionen ut över Luleå, 1998. Pilen visar där temperaturen inte avtar med höjden – utan i stället stiger med nästan tio grader.

Gör luften förorenad

Högtrycket som vi märker av i Sverige i dag kommer österifrån, från Ryssland. Samtidigt har södra Europa ett lågtryck just nu – vilket gör att sydliga vindar blåser in via Östersjön där de samlar på sig fukt. Då blir det också täta moln, förklarar Mikael Sjöstrand.

– Den varma luften ligger som ett slags lock. Det är inte lika vanligt på sommaren eftersom den starka solen skapar mer energi och rörlighet i luften. Det blåser mer och luften rörs om, då skapas inte dessa olika lager i atmosfären som vi ser nu.

Foto: Läsarbild
Skellefteå.
Foto: SMHI
Kurvan visar hur den varma luften i detta fall högt ovanför Madeira hamnar som ett lock över den kallare luften nära marken.

Eftersom luften vanligtvis stiger innebär det att stadens alla avgaser och föroreningar blandas upp. Men när högtryckets lock tvingar den marknära luften att stå mer eller mindre stilla innebär det att föroreningarna ackumuleras och koncentreras i luften vi alla andas in.

– Det kan skapa smog, som det vi såg i London till exempel (under en vecka i december 1952 dog cirka 4 000 fler londonbor än normalt på grund av smogen, reds anm). Det var ganska vanligt under början av 1900-talet när man använde mer kolkraft, säger Mikael Sjöstrand.

Tack och lov är vi långt från en liknande situation i Sverige i dag. Förutom en renare industri än den på 1900-talets början har även regnet hjälpt till att rensa luften på föroreningar. Men det trista vädret kan vi tyvärr behöva dras med under åtminstone ett tiotal dagar till.

– Någonting behöver få det här ryska högtrycket att kollapsa, först då kan vi få en förändring i väderläget, säger Mikael Sjöstrand.

Foto: TT/MONTAGE
Det mörka molntäcket över Sverige beror på ett högtryck från Ryssland. Bilden är ett montage.
Publicerad:

LÄS VIDARE