Nyheter

Två av tio hotade fjärilar kan ha dött ut

Av: 

TT

Mnemosynefjärilen är en av tio dagfjärilar som är så hotade att de har särskilda åtgärdsprogram. Två av dessa, kronärtsblåvinge och veronikanätfjäril, verkar ha försvunnit från landet för gott.

Foto: Jimmy Helgesson/Nordens Ark/TT

NYHETER

Två av de tio dagfjärilar som är särskilt hotade kan vara utrotade i Sverige. Tillståndet för de övriga åtta är minst sagt kritiskt.

Artdatabanken har utvärderat hur det går för de mest hotade dagfjärilsarterna i Sverige. På listan finns ett tiotal arter, av vilka två kanske redan har dött, rapporterar Naturmorgon i Sveriges radio P1.

Mnemosynefjärilen är beroende av öppna ängar och hagar, där fjärilslarverna lever på nunneört, en växt som bara syns ovan jord en kort period på våren då larverna äter örtens blad. Därefter förpuppas larverna och blir till vuxna fjärilar som äter nektar från olika sorters blommor. Men då har nunneörten sedan länge vissnat och försvunnit.

– Man säger att honorna minns var nunneörterna fanns. Där av namnet, mnemosyne, som är minnets gudinna. Det är en fin berättelse, säger Annika Lydänge, biolog på länsstyrelsen i Blekinge.

Kraftig minskning

I EU är mnemosynefjärilen en så kallad prioriterad art och i Sverige finns ett särskilt åtgärdsprogram för att säkerställa artens överlevnad här. Det finns en underart i Blekinge, samt en i Uppland och Medelpad.

Sammanlagt har tio dagfjärilar egna åtgärdsprogram. Programmen har funnits i 17 år och nu har Artdatabanken utvärderat hur det har gått, men resultatet blev något av en chock. Två arter verkar nämligen ha försvunnit från landet för gott: kronärtsblåvinge och veronikanätfjäril.

– De tio dagfjärilsarter som har åtgärdsprogram har tidigare förekommit i dubbelt så många län som i dag. Bara under de senaste tio åren har de så kallade gräsmarksfjärilarna minskat med 30 procent, säger Mikael Svensson, miljöanalytiker på Artdatabanken.

Skoningslös sommar

En av orsakerna är blomrika ängar och betesmarker som växer igen. Fjärilarnas livsutrymme krymper och blir till spridda fläckar i landskapet. En annan är den torra sommaren 2018, som innebar en extra prövning, inte minst för de djur och växter som redan dessförinnan hade det tufft.

Ju färre individer som finns av en viss art, desto känsligare blir den för plötsliga förändringar. En art som verkar ha drabbats extra svårt den sommaren är veronikanätfjärilen, som inte synts till sedan dess.

– När de är så få, är det stor risk att de dör ut av slumpmässiga orsaker, säger Annika Lydänge.

ANNONS EXTERN LÄNK

Samla dina lån och krediter till bättre ränta med Advisa.

Advisa

Publisert: