Nära tusen orosanmälningar om barn varje dag

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Hasse Holmberg
Anmälningarna om barn som misstänks fara illa blir allt fler, enligt kommunerna. Arkivbild.

Landets socialtjänster fick i fjol in närmare 1 000 orosanmälningar om barn varje dag.

Ett pressat samhälle där både barn och familjer har det tufft är en förklaring. Men medvetenheten om skyldigheten att anmäla tros också ha ökat.

– Det är klart att det är en hög siffra, säger Åsa Gustafsson, socionom och teamledare på barnskyddsteamet i nordöstra Skåne, om antalet orosanmälningar.

– Jag tror att det finns en sanning bakom siffran. Vi har ett pressat samhälle i dag, på många sätt, och det gör att barn och familjer har det tuffare och då behövs det stöd från samhället, säger hon.

Totalt fick socialtjänsterna förra året in 331 000 orosanmälningar om barn och unga, enligt Socialstyrelsens första kartläggning på området. Anmälningarna rörde 180 000 barn, vilket motsvarar drygt åtta procent av alla barn i landet.

Ökad kunskap

Enligt Socialstyrelsen vittnar kommunerna om en stor ökning av anmälningar de senaste tio åren.

– Det har både skett en ökning, men det finns också skäl att tro att det fortfarande förekommer en underrapportering, säger generaldirektör Olivia Wigzell.

Däremot går det inte att dra slutsatsen att det också skulle vara fler barn som faktiskt far illa, enligt Wigzell.

Mer sannolikt handlar det om att lagen skärpts, att Sverige haft ett stort arbete kring våld i nära relationer och att medvetenheten kring barns utsatthet ökat. Historiskt har exempelvis polisen stått för flest anmälningar, men nu ser man hur anmälningarna ökar från andra håll, som vården, skolan och förskolan.

Våga sätta ord

Åsa Gustafsson, som utbildar vården om situationer där barn misstänks fara illa, ser detta tydligt. Om det tidigare krävdes tydliga varningssignaler i form av exempelvis blåmärken på ett barn, krävs det i dag mycket mindre, menar hon.

– Vi ser hur man verkligen jobbat upp sig inom vården på att titta på helheten. Att tidigare våga sätta ord på saker som kanske inte är ett jättebekymmer just då – men som blir det om man inte tar tag i det, säger hon.

I Skåne har barnskyddsteamet varit en viktig del i detta, anser hon. Sedan det startades i augusti 2018 har man utbildat närmare 3 500 medarbetare inom vården på allt från mödravårdscentraler och barnavårdscentraler till tandvårdsmottagningar och sjukhus.

– Det kan vara allt från journalfrågor till hur man tar upp med föräldrar att man är orolig och hur man gör en anmälan, säger hon.

Centralt är också att upprätta tydliga rutiner på alla enheter så att alla ska veta hur man ska agera och vad lagen säger.

Få går vidare

De flesta orosanmälningar, två tredjedelar, rör barn som är tolv år eller yngre – och det tolkar Socialstyrelsens generaldirektör som något positivt.

– Det innebär att man uppmärksammar det i ett tidigare skede, i stället för när det blir väldigt stora problem i ett sent skede i tonåren, säger hon.

Det är vanligare att anmälningarna har att göra med förälderns problematik än orsaker som rör barnet självt. Var femte anmälan rörde våld i nära relationer.

Bara 38 procent av anmälningarna ledde till att en utredning inleddes.

– Det är en minoritet som går vidare till utredning. Men vitsen med orosanmälningar är att vi ska ha ett brett skyddsnät i samhället där flera delar ska fånga upp signaler och indikationer på att någonting kan vara fel. Sedan är det socialtjänsten som har en skyldighet att titta på om det är så, säger Olivia Wigzell.

Åsa Gustafsson önskar att fler samhällsfunktioner framöver ska få tillgång till stöttning liknande barnskyddsteam för att bättre kunna agera vid misstanke om att barn far illa.

– Det här stödet tror jag att till exempel skolor och förskolor också skulle behöva, säger hon.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM