Fågellarmet: Majoritet av reviren är hotade

avRobert Rosén

Foto: Attila Kovacs / TT NYHETSBYRÅN
Blåmesen är en av de 18 arterna i området.

Bebyggelse på Limhamns gamla skjutbana hotar fågellivet.

En inventering av området visar på att upp emot 85 procent av reviren då kommer försvinna.

– Det skulle vara slutet som fågellokal och naturlokal om de bygger, säger Anders Larsson, fågelskådaren bakom rapporten.

Redan 2016 antogs en detaljplan för Limhamns gamla skjutbana. Tanken var då att naturområdet skulle få cirka 550 bostäder.

Bygget stoppades dock efter att den sällsynta grönfläckiga paddan hittats i planområdet.

Stadsbyggnadsnämnden gav förra vintern på nytt ut ett planuppdrag för området. Detaljplanen ska då pröva möjligheten att bygga bostäder och en förskola på området.

En bebyggelse som dock skulle få katastrofala följder för fågellivet, enligt fågelskådaren Anders Larsson. I fem års tid har han tillsammans med sin bror gått genom området varje månad och skrivit ner vilka arter som vistas där.

Nyligen sammanställde han en rapport som visar på att det finns 18 stycken olika fågelarter i området. Dessa vistas på sammanlagt 59 olika revir.

”Många olika arter dras till området”

– Där är ett gäng olika naturtyper vilket är rätt spännande. Det gör att rätt många olika sorts arter dras till det här området, säger Anders Larsson.

Den speciella miljön bidrar till att arter som inte är helt vanliga i Malmö kan hittas vid den gamla skjutbanan.

– Det finns många dussinarter här som lövsångare och blåmes men även ett gäng arter som är mycket mer kräsna med vad för natur de behöver. Till exempelvis kärrsångare, härmsångare och gök. Det är rätt spännande och säger någonting om området, förklarar Anders Larsson.

Rapporten är utförd enligt Naturvårdsverkets metod, vilket innebär att provytan besöks flera gånger. För Anders innebar det 14 besök på skjutbanan under två månaders tid.

Kommunen har meddelat att man har för avsikt att bibehålla en del av naturområdet, men enligt rapporten ligger en klar majoritet av fåglarnas revir inom det område som man vill bebygga.

Kommunen utför inventering

– Jag satt och räknade i dag då jag tittade igenom revirkartan för att se exakt hur många av reviren som skulle försvinna om exploateringen de tänkt sig går igenom. Det landade på att omkring 80 procent skulle försvinna - kanske till och med 85 procent. Det är mycket.

Hur djurlivet påverkas av den tilltänkta bebyggelsen i Bunkeflostrand har man ännu inte kommit fram till hos Malmö stad.

– Det är någonting som vi kommer utreda under planarbetet, men där är vi inte än. Just nu håller vi på med en naturvärdesinventering av området, alltså vilka skyddsvärda arter som finns där. När vi vet det så vet vi vilka konsekvenser en utbyggnad får och vad vi måste göra för att skydda arterna som finns där, säger Ivan Gallardo, planarkitekt vid Stadsbyggnadskontoret.

Med anledning av att den kommunala inventeringen ännu inte är färdigställd, och att kommunen inte tagit del av Anders Larssons rapport, vill Ivan Gallardo inte kommentera vilken betydelse bebyggelsen kan få.

Skjutbanan har dock erhållit högsta skyddsklass som naturvårdsområde och på Stadsbyggnadskontoret är man tydliga med att flera utredningar behöver göras innan ett beslut om bebyggelse fattas.

Grön korridor hotas

– Om det blir en konsekvens av bebyggelsen så finns det åtgärder om det behöver skyddas eller i extrema fall att det inte går att bygga alls. Men det vet vi inte än, utan det får utredningen visa. Just nu arbetar vi utifrån att vi ska kunna exploatera marken men inte hela naturområdet, säger Ivan Gallardo.

Förutom att merparten av fågelreviren skulle försvinna vid bebyggelse på den gamla skjutbanan menar Anders Larsson att området även fyller en annan viktig funktion. Nämligen som grön korridor. Då den sammankopplar Bunkeflostrandängen och Limhamns kalkbrott, vilket gör att fåglar som har sina ungar på ena sidan fritt kan flyga till den andra för att hämta föda.

– Det jag önskar och verkligen tycker att kommunen ska göra är att de noggrant inventerar betydelsen av en grön korridor. För det har inte undersökts på ett ordentligt vis. Det behöver göras innan man överhuvudtaget tänker vidare, säger Anders Larsson.

ARTIKELN HANDLAR OM