Klimat & miljö

Alexandra Urisman Otto: ”Vi har missat att det blev en kris”

Hon vinner Klimatjournalistpriset

Av: 

Jonathan Jeppsson

NYHETER

Alexandra Urisman Otto är årets mottagare av Aftonbladets klimatjournalistpris.

Hennes artikelserie om Sveriges otillräckliga klimatmål i Dagens Nyheter blev en skrämmande tankeställare för många läsare.

– Klimatjournalistiken ligger 30 år efter, vi missade när det gick från en ”fråga” till en kris, säger pristagaren.

Alexandra Urisman Otto är årets vinnare av Klimatjournalistpriset, som i år delas ut av Aftonbladet för första gången.. Med sin uppmärksammade granskning i DN kunde hon visa hur Sveriges klimatmål ligger långt ifrån vad som krävs för att vi ska uppfylla Parisavtalet – och att det saknas politik för att klara ens de bristfälliga målen. Hon kunde bland mycket annat avslöja hur endast omkring en tredjedel av utsläppen från vår produktion och konsumtion omfattas av Sveriges klimatmål och att det dessutom krävs tekniska lösningar, ännu ej tillgängliga, för att nå dit.

Granskningarna visar hur långt det är mellan karta och verklighet, och sätter fingret på klimatfrågans ömma punkter och svåra frågeställningar. Hon beskriver arbetet med att grotta ner sig i klimatmålen stundtals var en absurd upplevelse.

Klimatjournalistpriset instiftas för att uppmuntra till nytänkande och ökad kompetens inom journalistik som rör klimatförändringarna, och stor vikt läggs vid det ansvarsutkrävandet. Något som Alexandra Urisman Otto har lyckats med.

– Jag har på kort tid gått från kriminalreporter till klimatreporter, från kunskapsnivå noll till en ganska hög kunskapsnivå. Under den där inläsningsperioden blir det automatiskt så att man springer på en massa saker som känns helt absurda. ”Kan det verkligen vara så här?” – den tanken har slagit mig så många gånger.

Alexandra Urisman Otto blir belönad med Aftonbladets Klimatjournalistpris.

”Ligger 30 år efter”

Klimatjournalistiken, menar hon, har i flera avseenden hamnat helt på efterkälken och inte levt upp till sitt journalistiska uppdrag.

– Klimatjournalistiken ligger 30–35 år efter, vi missade när det blev en kris. Det var en fråga som plötsligt blev en kris, och där var vi inte med. Det gäller inte bara Sveriges klimatjournalister, det är globalt. Vi har missat det som är vårt demokratiska uppdrag. Det måste vi erkänna snabbt att vi har gjort och försöka jobba ikapp.

Varför tror du att det har blivit så?

– Det är ingen slump, starka krafter har velat att det här tvivlet ska vara spritt och att kunskapsläget ska förbli dimmigt. Vi vet att det ligger till så, det finns både forskning och journalistik som har visat på det. Men sen är ju krisen i sig förrädisk, den har smugit sig på.

Det du visar i dina artiklar är att Sverige är långt ifrån att klara sina mål – ändå betraktas Sverige som ett av de länder som ligger bäst till när det gäller klimatarbetet. Vad får du för känsla när det visar sig att det är så illa ställt?

– Vi är inte bäst i världen, inkluderar man vårt historiska ansvar och vår förmåga att göra något, så gör vi på tok på för lite. Inte bara i jämförelse med våra egna mål – vi är ”far off”. Det finns några enstaka länder som har nått netto-noll, men det är inte ”det globala norr” som ligger bäst till.

– Klimatkrisen just nu handlar för mig om två bitar, vid sidan av det lidande och den död som den redan skapar. Dels är det vad jag har försökt visa i den här granskningen, att vi inte ens har mål som är i linje med Parisavtalet och att vi inte alls är nära att nå de bristfälliga målen.

”Finns inget som räcker”

Alexandra Urisman Otto beskriver det som ett svek från de folkvalda politikerna, både i Sverige och internationellt.

- Men kanske är det ett ännu större svek att vi som journalister har misslyckats med att se de politiska bristerna och genomskåda alla fina ord om ”gröna” lösningar. Vår roll i det demokratiska systemet är helt avgörande, säger hon.

Men hon menar samtidigt att bara information i sig inte längre räcker för att åstadkomma en förändring.

– I det här läget är det inget som räcker. I det här läget krävs det genomgripande förändringar i varje del av samhället och det är ju inte det vi ser. Folk har inte blivit informerade om vad som står på spel och hur milsvida långt ifrån att vara på bollen som vi är. Det skulle jag säga är den största klimatkrisen som vi står inför. Det är det som är krisen.

Skrev bok om Greta

Alexandra Urisman Otto var en av de journalister som följde Greta Thunberg närmast under inledningen av skolstrejken och senare under hennes resa till USA. Reportagen blev så småningom en bok, ”Gretas resa”, som hon skrev tillsammans med fotografen Roger Turesson och som publicerades på Polaris förlag. För Alexandras egen del förändrade researcharbetet hennes tillvaro i grunden, gjorde det plötsligt omöjligt för henne att jobba med någonting annat än klimatet.

– Jag var krimreporter, men jag tror inte att man kan vara krimreporter 2021. Man kan självklart bevaka området, men man kan inte bortse från den kris vi befinner oss i. Man måste lära sig den. Jag tror det var Emily Atkin som sa: ”Om du inte redan är klimatjournalist kommer du att bli det”.

Är journalister i dag för dåligt pålästa i klimatfrågan?

– Jag skulle säga att det finns en stor kunskapslucka bland den gemene journalisten. Och jag tillhörde dem alldeles nyss – jag skäms när jag tänker på det. Jag kunde absolut ingenting. Det måste man tala öppet om och det är en frukt av ett system. Mediecheferna måste kliva upp och se till att det blir en förbättring, se till att det genomgripande blir en kunskapshöjning på redaktionerna. Och sen måste man ha spetskompetens.

Klimatjournalistpriset delas i år ut för första gången – hur känns det att få det erkännandet?

– Det är väldigt roligt att vara den första pristagaren till det här priset, i den konkurrens som rådde och också i den tid där vi är, där klimatjournalistik är helt avgörande.

ANNONS

Hemmatest Covid-19 Antigentest finns nu i lager med SNABB leverans.

Extern länk från Quicktest

Köp här

Publisert:

LÄS VIDARE

Aftonbladet delar ut pris för bästa klimatjournalistiken

ÄMNEN I ARTIKELN

Klimat & miljö

Journalistik

Klimatförändringar

Dagens Nyheter