Skolmördaren hade självskadebeteende

Expert: ”Skolan borde gjort en orosanmälan”

Trots många signaler om att pojken mådde psykiskt dåligt gjorde skolpersonalen ingen orosanmälan. Den 21 mars mördade han två lärare på sin skola.

En expert inom socialt arbete är kritisk och menar att skolan borde ha gjort annorlunda.

– Skolan är skyldig att göra en orosanmälan när de misstänker att någon far illa, säger Pia Kjellbom, lektor i välfärdsrätt på Linköpings universitet.

En 18-åring är åtalad för att ha mördat två lärare på sin gymnasieskola, Malmö latin. Han har erkänt gärningen. Vid en granskning av polisens förundersökningsprotokoll framgår det att pojken uppvisat tecken på dåligt psykiskt mående under en längre tid. Vilket Aftonbladet även tidigare fått uppgifter om.

Den allmänna bilden lärare ger av pojken i polisförhören är att han är plikttrogen, inte missar en skoldag och att favoritämnet är kriminologi. Kriminologiläraren beskriver honom som en tillgång under lektionerna. Han var påläst och engagerad, vilket gav intressanta infallsvinklar och diskussioner.

Pojken är också kontaktsökande mot vuxna och ställer gärna många följdfrågor efter lektioner. Flera lärare upplever att de har svårt att ”bli av med honom” när deras lektion är slut.

I förhör med polis beskriver skolpersonalen hur pojken uppvisat kraftigt självskadebeteende.
I förhör med polis beskriver skolpersonalen hur pojken uppvisat kraftigt självskadebeteende.
Bild från polisinsatsen efter morden på Malmö Latin.
Bild från polisinsatsen efter morden på Malmö Latin.

Var rädda för pojken

Men lärarna ger också en annan, mycket illavarslande, bild av pojken. Redan under första året på gymnasiet har han aggressiva utbrott där han slår på saker och visar självskadebeteende. Både lärare och elever är rädda för honom.

Självskadebeteendet syntes speciellt när han fick någon form av negativt besked – så som exempelvis vid betygsamtal eller när han fick tillbaka ett prov.

”Han har ett aggressivt beteende mot sig själv”, säger en av lärarna i förhör.

Minnesstund vid Malmö Latin.
Minnesstund vid Malmö Latin.

Pratade om skolattacker

I polisutredningen framgår att pojken var mycket intresserad av våld och skolattacker. Lärare hade hört honom tala om skolattacker och det fanns en oro bland lärarna att han skulle utföra en. Så här beskriver en lärare situationen:

”Han har pratat en del om skolskjutningar, detta började förra året. Han fick prata med kuratorn då folk hade blivit rädda för honom. Men han sa till kuratorn att han bara är intresserad och kuratorn tyckte han bara var en vanlig glad kille.”

Den lärare som blev ögonvittne till dubbelmordet säger under larmsamtalet till SOS att hon tror sig veta vem gärningsmannen är. Hon nämner pojkens namn. Detta trots att han är maskerad och hon inte känner igen gärningsmannen. Men hon har haft en känsla av att han skulle kunna göra något.

Trots alla varningssignaler om pojken gjordes ingen orosanmälan till socialtjänsten. Detta bekräftas av Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Malmö stad.

I polisförhören framkommer det uppgifter om att skolpersonalen varit så oroliga att de varit i kontakt med pojkens pappa. Denne ska då ha motsatt sig en utredning av pojkens psykiska mående.

Två lärare mördades i dådet.
Två lärare mördades i dådet.

Skyldig att göra anmälan

Expert inom socialrätt, lektor Pia Kjellbom, menar att skolpersonal på Malmö latin borde ha gjort en orosanmälan om pojken.

– Skolan är skyldig att göra en orosanmälan när de misstänker att någon far illa. De ska inte veta. Det räcker om de har en misstanke, säger Pia Kjellbom, lektor i välfärdsrätt på Linköpings universitet.

Att en förälder motsätter sig utredningar är inget argument, förklarar Pia Kjellbom.

– En orosanmälan är en skyldighet för skolan. Då kan inte föräldrar bestämma om ett barn ska utredas eller inte. Om skolpersonalen hade anmält detta till socialtjänsten då hade en utredning kunnat inledas kring pojken. Oavsett vad pappan tyckte om det, säger Pia Kjellbom och fortsätter:

– Det faktum att pappan inte ville utreda pojken med det här beteendet är också en anledning att anmäla. För då är det inte säkert att han får sina behov tillgodo sedda av pappan.

Pia Kjellbom menar att hela händelsen är både sorglig och tragisk. Hon är tydlig med att pojken definitivt borde ha blivit föremål för en utredning hos socialtjänsten.

– Man kan inte säga att socialtjänsten skulle kunna ha förhindrat detta, men man hade kanske kunnat gå in och agerat så att det inte hade blivit så här illa.

Tänker du att det är en brist hos skolpersonalen att en orosanmälan inte gjordes?

– Ja, det är en brist.

Vill inte svara på frågor

När Aftonbladet ringer skolans rektor Fredrik Hemmensjö vill han inte svara på frågor om varför det inte gjordes en orosanmälan. Rektorn hänvisar till att han har semester.

– Jag har semester och jag har inte möjlighet att diskutera detta. Jag hänvisar till vår pressansvarig, säger han.

Men detta är frågor som jag vill ha svar på direkt av dig. Nu svarade du i telefonen och detta tar bara någon minut.

– Det är lite mer komplicerat än så. Jag har semester. Tyvärr.

Aftonbladet ställer efter det frågan till Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen om hur man ser på att det inte gjorts en orosanmälan. Mats Adolfsson, förvaltningens strateg, svarar så här på mejl:

”Det pågår just nu en rättsprocess och vi måste få låta den ha sin gång. Det som skett är såklart väldigt tragiskt och här har onekligen hela samhället brustit. Vi får såklart titta på vad och om vi kunde ha gjort något annorlunda. Hela problembilden går däremot inte att hitta enbart i skolan utan det är ett gemensamt ansvar mellan samhällets olika instanser.”

Publisert:

LÄS VIDARE