Svagt miljöfokus i australisk valrörelse

Gustav Sjöholm/TT

Publicerad 2022-05-18

Australien ser tillbaka på en mandatperiod präglad av enorma bränder, översvämningar och blekta korallrev.

Så varför pratas det så lite om klimatförändringarna i valrörelsen?

Det är klimatmarsch i centrala Sydney och omkring tusen personer, främst skolelever, har samlats för tåga genom staden i protest mot regeringens miljöpolitik.

– Det behövs mer klimatåtgärder i parlamentet, säger Mia Edwards till TT.

Hon och några kamrater har rest från en skola i norra Sydney för att delta i marschen. Från scenen pratas det indignerat om klimatförändringarna. De senaste åren har Australien upplevt en försmak av vad den globala uppvärmningen väntas innebära – jättelika bränder, följda av enorma översvämningar och massblekning av Stora barriärrevet.

Men i den nationella debatten inför valet den 21 maj är det annat som står på agendan när huvudkonkurrenterna i centerhögerplacerade Koalitionen drabbar samman med huvudmotståndaren, socialdemokratiska Labor.

Levnadsomkostnader, nationell säkerhet och personfrågor kring ledarna, räknar Peter Christoff, statsvetare vid University of Melbourne, upp.

Han är överraskad att klimatfrågorna inte hamnat högre på agendan, och tror främst att det beror på att de två huvudkonkurrenterna undviker den.

– De vill inte ha ytterligare en hetsig debatt om klimatpolitik, som varit ett politiskt slagfält de senaste 15 åren, säger han.

Inte tillräckligt viktigt?

Kate Crowley, lektor i statsvetenskap vid University of Tasmania, säger att klimatförändringar är en viktig fråga för väljarna enligt opinionsundersökningar, men inte så pass att den är avgörande för hur de lägger sina röster.

– När de listar vilka frågor som är viktiga i valet, hamnar klimatförändringarna på plats fyra, fem, sex snarare än förstaplatsen. Så de stora partierna vill inte prata om klimatförändringar, för då måste de förklara varför de stödjer kolindustrin och tar emot donationer från dem, och varför man inte inför effektiva utsläppsminskningar, säger hon.

Adam Bandt är partiledare för De gröna, och hävdar att partiet har medvind.

– Regeringen och oppositionen gör allt för att inte diskutera klimatkrisen i det här valet, för de har planer på att öppna fler kolgruvor och gasprojekt, säger han i samband med klimatmarschen i Sydney.

Han är ensam grön ledamot i representanthuset, som med 151 ledamöter är den instans som avgör vilka som bildar regering. Att De gröna inte har fler stolar trots ungefär tio procent av väljarstödet beror på landets komplexa röstsystem där väljarna rangordnar sina kandidater.

– De har svårt att slå sig igenom på nationell nivå, då det krävs minst 40 procent av rösterna och att sedan ha de andra kandidaternas väljare som föredrar dem. Det har funnits ett motstånd för det, de har blivit utfrysta, säger Peter Christoff och fortsätter:

– Med det sagt så har de haft betydande politiskt inflytande på regeringens politik, när de arbetade med en minoritetsregering under Gillard 2010.

Påverkade regeringen

Julia Gillard (Labor) satt som premiärminister en hel mandatperiod – inte helt vanligt i australisk politik – och drev igenom en mängd gröna reformer.

Men oppositionen attackerade henne och regeringen intensivt och effektivt, hon brast i kommunikationen och väljarna straffade både Labor och De gröna i följande val, enligt Kate Crowley.

– Något som var fundamentalt destabiliserande var att Laborpartiet djupt hatade De Gröna för att de minskade partiets stöd. Och De gröna hatade i sin tur Labor. Det var väldigt konstigt, för det var en väldigt produktiv regering, säger hon.

Adam Bandt var en av nyckelpersonerna i samarbetet, och han ser tillbaka på åren som ”enormt framgångsrika”. Han söker en vågmästarroll även efter årets val, även om Labor gått ut och sagt att något samarbete inte är aktuellt.

– De andra har sagt att de inte är intresserade av att jobba med oss. Jag antar att vi får vänta och se tills vi är vågmästare, då kanske de måste tänka om, säger han.

TT: Vilket är den största utmaningen fram till valet för dig och partiet?

– Vi vet att när väljarna hör De grönas budskap så gillar de det. Medierna fokuserar oftast på de två större partierna. Vår utmaning är inte vårt budskap, utan att folk hör det, säger Bandt.

Hoppas på unga

Medan Mia Edwards och de andra eleverna gör sig redo för klimatmarsch konstaterar hon att miljöfrågor inte tagit sig upp på dagordningen inför valet.

– Det blir förhoppningsvis mer efter den här strejken, att det pratas mer om det, säger hon.

Som 16-åring får hon inte rösta i valet, men fler än 410 000 förstagångsväljare har fyllt 18 sedan förra valet, enligt valmyndigheten. Det är en grupp där klimatfrågorna är viktiga.

– Jag tror att så länge de inte röstar som sina föräldrar, så kommer vi att få en bättre representation mot klimatförändringarna, säger hon.