Ungdomar nekas hiv-test

NYHETER

”Det finns potential för hivspridning i den gruppen”

Antalet hivsmittade har ökat.

I dag lever drygt 4 300 personer med hiv i Sverige.

Trots det nekas många göra hiv-test.

– De ringer och känner sig oroade. Det finns ju en orsak till att man vill testa sig, säger Jukka Aminoff som är informationschef på Röda Korsets Noaks ark.

1999 uppskattade Smittskyddsinstitutet att drygt 3 110 personer var hiv-positiva.

I dag är motsvarande siffra 4 960. Av dem är 4 157 vuxna personer och 65 barn som testats vid klinik. Till dessa siffror lägger man sedan till ett uppskattat mörkertal på 15 procent.

Men trots att antalet hivsmittade har ökat i Sverige, nekas många oroliga personer göra hivtest. Läkaren på mottagningen gör nämligen en riskbedömning i samband med besöket.

Man kan då få frågor om man har haft oskyddat samlag utomlands – eller om man är homosexuell.

– Det varierar väldigt mycket vilken typ av frågor man får. Men det är vanligt att man frågar om sådant och det är klart att det kan ha betydelse för riskbedömningen. Samtidigt är en patient väldigt utsatt i den situationen. Man kan inte alltid förvänta sig att patienten ska lägga ut texten för vilt främmande människor, säger Jukka Aminoff.

Oroade och kränkta

Han konstaterar att det i dag är långt ifrån självklart att man som patient får göra ett hiv-test, bara för att man ber om det. Och han är kritisk till den utvecklingen.

– Många fortsätter då att efter läkarbesöket vara oroade. Beskedet "du behöver inte testa dig" räcker inte för att oron ska försvinna och då ringer de i stället och belastar andra instanser i samhället. Vissa dem känner sig också kränkta efter läkarbesöket, säger Jukka Aminoff.

Han berättar också att unga personer har hört av sig och uttryckt oro efter att ha nekats hiv-test vid ungdomsmottagningen.

– Tidigare var det lättare att testa sig. Det har skett en förändring de senaste två till tre åren och det har spritt sig till ungdomsmottagningarna. Det är nytt.

Han är bekymrad över att just ungdomarna nu kommer i kläm. Inte minst eftersom att landstingen faktiskt rekommenderas vara generösa med testning, något som enligt honom "inte verkar ha gått hem".

– Ungdomar är ingen riskgrupp. Men när man ser till klamydiaspridning och oönskade graviditeter kan man konstatera att ungdomar är dåliga på att skydda sig. Det är inte på grund av kondomanvändningen som man har ett gynnsamt läge. De skyddas av att hiv inte finns i gruppen. Men det finns potential för hivspridning där om det väl startar, säger Jukka Aminoff.

Fakta om hivtester:

Det enda sättet att säkert veta om man är hiv-smittad eller inte, är att ta ett hivtest.

Efter cirka en vecka kommer beskedet.

Tre månader efter ett eventuellt smittotillfälle kan man göra ett test för att kunna utesluta en infektion. Det beror på att det tar tid för immunförsvaret att utveckla antikroppar mot hiv i blodet.

Testet kan göras vid en vanlig vårdcentral. I samband med ett rådgivninssamtal tas testet genom ett vanligt blodprov i armvecket. Provet analyseras sedan och visar om man har antikroppar i sitt blod.

Ett negativt hiv-test innebär att man inte har funnit antikroppar mot hiv i blodet. Det betyder att man inte är smittad.

Ett positivt hiv-test innebär att man har funnit antikroppar mot HIV i blodet. Det betyder att den testade är smittad, det vill säga HIV-positiv.

Väntan på svaret kan vara en svår period. Svaret får man inom cirka en vecka. Hur man får svaret kan variera med mottagningen. Det sker per brev, telefon eller vid vid ett personligt besök på mottagningen.

Hiv-testning är gratis och man har vid testtillfället rätt att vara anonym.

Källor: RFSL, Karolinska sjukhuset, Hiv-Sverige