Jag har aldrig haft bra erfarenhet av polisen

Publicerad:
Uppdaterad:
Julija Leitane 18 år, studerar NV med inriktning på matematik på gymnasienivå.
Julija Leitane 18 år, studerar NV med inriktning på matematik på gymnasienivå.

Alla söndagar brukar se likadana ut för min del. Med huvudet under täcket försöker jag pussla ihop minnesbilderna från den händelserika lördagskvällen.

I dag har jag dock blivit befriad av den traditionella söndagsbakfylleångesten. Min vanliga otur verkade ha hoppat över till min vän J, som definitivt har fått ett och annat att tänka över.

Söta J tyckte nämligen att det var så roligt på klubben att hon inte alls tyckte att det verkade som en bra idé när ordningsvakten föreslog att hon skulle gå hem och sova.

Stackaren fick tillbringa natten i en arrestcell och är nu anmäld för våld mot tjänsteman, trots att den som blev mest slagen var hon. Mörbultad haltade hon hem imorse.

Jag undrar om det verkligen behövdes så mycket våld mot en liten flicka som knappt är 1,55 lång och inte kan väga över 45 kg. Jag kan bara inte tänka mig att hon på något sätt skulle kunna utgöra fara för två stora polismän.

Själv minns jag natten, för något år sedan, då jag fick vila ut mig i en cell på Söder. När jag först vaknade upp på den hårda träsängen hade jag ingen aning om var jag befann mig.

Polisen verkade inte alls bry sig om att svara i celltelefonerna. Efter en tids bankande och sparkande på dörren dock kom en kvinnlig polis och sade åt mig att lägga av.

Efter flera minuters övertalningsförsök talade hon motvilligt om för mig var jag var någonstans.

Vattenmaskinen i cellen var ur funktion, men polisen sade åt mig att jag skulle säga till om jag skulle bli törstig. Törstig blev jag, men det var ingen som brydde sig om att komma. Gå på toa fick jag bara göra en enda gång, när jag skulle lämna urinprov precis när jag kom.

Titta till mig gjorde de bara några få gånger, men i rapporten hade någon minsann skrivit att de tittat till mig varje kvart och att det enda jag gjorde var att banka på dörren oavbrutet, och fick det att låta som att jag varit hotfull, när det enda jag egentligen ville var att få någon att komma.

Jag har aldrig haft bra erfarenhet av polisen. Till och med när jag en gång var målsägande kände jag att de inte tog mig på allvar och ångrar fortfarande hela anmälan.

Om polisen vill att medborgarna skall få mer förtroende för rättsväsendet har de ett märkligt tillvägagångssätt.

Julija Leitane

Publicerad: