Minskar biståndet med fyra miljarder

1 av 3

avAnette Holmqvist, Jonathan Jeppsson, Olof Svensson

NYHETER

Regeringen lägger miljarder extra på välfärden i vårbudgeten.

Samtidigt skjuter man fram miljonsatsningar för att få fler lågstadielärare.

Internationellt bistånd minskar med fyra miljarder kronor – för att klara de ökade utgifterna på grund av flyktingsituationen.

Magdalena Andersson.

Finansminister Magdalena Andersson inledde sin presskonferens med att konstatera att det går bra för Sverige. Arbetslösheten sjunker, exporten ökar, statsfinanserna stärks.

Tillväxten i Sverige är den högsta i Norden, konstaterar hon.

– Samtidigt ska vi inte blunda för oroligheterna i omvärlden.

Utgiftsområdet migration får ett tillskott på 31 miljarder kronor i vårändringsbudgeten. Totalt landar kostnaden för migration på 50 miljarder kronor.

– I den här vårbudgeten tar vi ansvar för flyktingsituationen och den svenska modellen.

Trots den ökade kostnaden för migration kommer Sverige gå med ett överskott från 2020, enligt Magdalena Andersson.

Hon säger också att det inte kommer att krävas skattehöjningar.

– Migrations- och integrationskostnaderna är en tillfällig puckel, därför ska det inte krävas väldigt kraftiga besparingar eller skattehöjningar.

Miljarder på välfärd

Som regeringen tidigare har meddelat lägger man miljarder på olika välfärdssatsningar, till exempel hälso och sjukvård, ekonomisk trygghet och migration.

Den utgift som i särklass minskar mest är kostnaden för internationellt bistånd. Det internationella biståndet sänks med 4 miljarder kronor, pengar som i stället ska gå för att klara av det ökade antalet asylsökande.

Magdalena Andersson försvarar minskningen med att Sverige har tagit ett stort ansvar i flyktingsituationen.

– Sverige är en av väldens största biståndsgivare, vi har tagit ett jättestort ansvar för flyktingmottagandet, då är det rimligt att vi använder de regler som finns och ger möjlighet att göra avräkningar, säger hon.

Skolsatsningar skjuts på framtiden

Vissa satsningar skjuts också på framtiden. Ett exempel är delar av lågstadielyftet – som går ut på att det ska bli fler lärare och mindre klasser i lågstadiet.

"Fler anställda i lågstadiet minskas med 658 000 000 kronor" står det i ändringsbudgeten. Finansdepartementet förklarar minskningen med att regeringen måste klara utgiftstaken och att det i stället tillsattes motsvarande belopp förra året.

En annan skolutgift som minskas är anslaget till upprustning av skollokaler, som får 500 miljoner kronor mindre. Även här står det att satsningen senareläggs.

– Vi senarelägger en del satsningar för att klara utgiftstaken och ha ordning och reda i de statliga finanserna. Till exempel pedagogiska utemiljöer som först var en ettårs-satsning. Nu har vi lagt ut den på några år i stället, vi tror att det kan skapa bättre förutsättningar, göra att det blir en bättre satsning än det var annars.

Samtidigt ökar anslaget till andra skolposter, till exempel "Fortbildning av lärare och förskolepersonal" som får 40 miljoner kronor extra.

ARTIKELN HANDLAR OM