Mejla

Wolfgang Hansson

Finns det helt rättvisa valsystemet?

Publicerad:
Uppdaterad:

Olika länder - olika system. Alla tycker det egna är bäst.

Vallokal i USA 2004.
Foto: LAURA RAUCH/AP
Vallokal i USA 2004.

Hur ordnar man rättvisa val?

Olika länder har olika valsystem.

Gemensamt är att de flesta tycker att just det egna systemet är bäst och mest rättvist.

De har oftast kommit till när de som just då haft den politiska makten utformat ett system som i viss mån skulle gynna dem själva utan att för den skull uppfattas som orättvist. Föga överraskande så gynnar de flesta valsystem de stora partierna. Därför är intresset att ändra brister i valsystemen begränsat.

Storbritannien är det mest tydliga exemplet. Valsystemet brukar kallas "first-past-the-post". Bildspråk för majoritetsval i enmansvalkretsar. Det parti som får flest röster i en valkrets vinner platsen i parlamentet. Röster på de övriga partierna är i praktiken bortkastade. Teoretiskt sett kan ett parti vinna samtliga platser i parlamentet och ändå bara ha en minoritet av väljarna bakom sig.

Systemet har en tendens att skapa starka majoritetsregeringar. Regeringen kan driva igenom sin politik utan kompromisser.

Hård kritik

Vid senaste valet var kritiken hård mot systemet, främst från det tredje största partiet Liberaldemokraterna. De missgynnas av systemet eftersom de får betydligt färre parlamentstplatser än vad deras röstetal skulle ge i ett proportioneligt system.

De flesta länder i Europa tillämpar någon form av proportioneligt valsystem. Men de skiljer sig åt.

Holland har ett system liknande det svenska men med högre grad av proportionalitet. Skälet är att Holland har väldigt lite glesbygd och att balansen mellan de olika regionerna därför inte behöver korrigeras.

Tyskland som är en federal stat tillämpar en blandning mellan majoritetsval och proportionella val. Halva förbundsdagen väljs genom majoritetsval av individuella kandidater, andra halvan genom proportionella val av partier. Alla väljare har två röster. En för majoritetsvalet och en för det proportionella.

Kryssa

Australien har en egen variant av majoritetsval med alternativröstning. Väljaren får kryssa för ett andrahandsalternativ.

USA tillämpar i presidentvalet ett system med biträdande röstare, så kallade elektorer. Systemet kom till eftersom de som skrev konstitutionen inte litade på att folket skulle "rösta rätt". Elektorerna fungerar som en säkerhetsventil mot "fel" resultat.

Som vi kunde se i presidentvalet 2000 kan resultatet också bli en president som inte har en majoritet av rösterna bakom sig.

Varje delstat har ett visst antal elektorer. Den presidentkandidat som vinner flest röster i delstaten får samtliga elektorer. Därför kunde George W Bush bli president trots att mer än 150 000 fler amerikaner hade röstat på Al Gore.

Spärr

Ändå tycker en majoritet av amerikanerna att de har ett bra och rättvist valsystem.

Nästan alla länder med proportionella system har en spärr mot småpartier just för att undvika att ett litet parti genom en vågmästarroll ska skapa kaos eller få ett oproportionellt stort inflytande. Småpartierna tycker givetvis att det är orättvist att deras väljare på det här sättet stängs ute.

I Tyskland och Polen är spärren fem procent jämfört med Sveriges fyra. Finland och Portugal hör till de länder som inte har någon spärr.

Av: Wolfgang Hansson

Publicerad: