Forskarna närmar sig en lösning på ME-gåtan

NYHETER

Vad som orsakar ME/CFS är okänt – och det finns inget botemedel.

Men genom intensivt arbete närmar sig nu forskarna ett svar på den allvarliga sjukdomens gåta.

– Jag är hoppfull utifrån de rapporter som kommit på sistone, säger Anders Rosén, professor emeritus vid Linköpings universitet.

Under de senaste åren har ME/CFS, som tidigare ofta kallades kroniskt trötthetssyndrom, omgärdats av en intensiv debatt. En del läkare hävdar att orkeslösheten och värken har psykiska orsaker. Patientorganisationerna menar i stället att besvären är i högsta grad fysiska.

Anders Rosén, professor emeritus i cellbiologi vid Linköpings universitet, har tillsammans med Uppsalakollegan Jonas Blomberg gjort en sammanställning av den senaste forskningen på området. Den ger stöd åt patientföreträdarnas linje.

Foto: Daniel Windre/LiU
Anders Rosén, professor emeritus vid Linköpings universitet.

– Det vi ser är att det finns tydliga evidens för att ME är en kroppslig sjukdom, med avvikelser i både ämnesomsättningen och immunsystemet, säger han.

Påverkar ämnesomsättningen

I en översiktsartikel, som publicerats i tidsskriften Frontiers in Immunology, konstaterar professorerna att bilden av vad som orsakar sjukdomen börjar klarna.

– Oftast är det en infektion som gör att sjukdomen uppkommer. Den leder till en reaktion som gör att immunförsvaret riktas fel och angriper kroppens egna vävnad.

Detta kan bland annat slå mot kroppens ämnesomsättning och kommunikationen mellan nervceller i hjärnan. Det senare misstänks ligga bakom den hjärntrötthet som många ME-patienter upplever.

”Behövs mer resurser”

Det återstår dock fortfarande mycket arbete. En av utmaningarna är att lyckas påvisa ME/CFS genom provtagning.

– Att hitta ett sätt att sätta diagnos genom att exempelvis ta ett blodprov vore ett mycket viktigt steg. Det skulle sannolikt göra det lättare för patienterna att bli trodda, och det skulle bevisa att tröttheten orsakas av kroppsliga förändringar.

På längre sikt hoppas forskarna kunna hitta ett sätt att mildra – eller i bästa fall bota – den allvarliga sjukdomen.

Enligt Anders Rosén finns det resultat från forskning i Norge som är lovande.

– Där har man tagit bort en typ av vita blodkroppar från ME-drabbade. Resultaten har varit skiftande, men sannolikt kan det ge positiva effekter för vissa grupper av patienter.

Vad tror du om chanserna att hitta ett botemedel?

– Utifrån de rapporter som kommit på sistone är jag hoppfull. I USA satsar man summor på ME. Sverige ligger långt efter, men även vi är på god väg. Det behövs dock betydligt mer forskningsresurser. Vi måste också engagera yngre forskare i arbetet, säger Anders Rosén.

Donera mera! 5 saker sjukvården skriker efter 00:38